De första böckerna på pitesamiska
När pitesamiskan fick ett officiellt skriftspråk 2019 började Peter Steggo och Inger Fjällås översätta böcker. Nu kan du låna dem hos oss på biblioteket.
Marry A. Sombys bok Biejve näjjda, Solens dotter på svenska, släpptes i början av 2020. I slutet av samma år kom en andra bok på pitesamiska: Lilli, farfar och norrskenet, Lilli, ájjá ja guoksagis, skriven av Elin Marakatt. Boken handlar om Lilli och hennes ájjá, farfar, hennes bästa vän. Ájjá berättar för Lilli om norrskenet, guoksagis, och hur det går till att locka fram det med en ramsa. Norrskenet bär på förfädernas själar.
Det pitesamiska språket talas av tradition inom Arjeplog och angränsande områden i Norge. Trots att det idag finns få modersmålstalare av språket, finns det ett stort intresse att ta det tillbaka. Varje bok som ges ut är ett viktigt tillskott till det pitesamiska språket och ökar möjligheterna att bevara och utveckla språket.
Många strängar på sina lyror
Peter Steggo arbetar som minoritetssamordnare och modersmålslärare i Umeå kommun. Tillsammans med Inger Fjällås, modersmålslärare i Arjeplog, står han även för 100 procent av översättningen av de böcker på pitesamiska som finns på biblioteken i Umeåregionen.
Tillsammans översatte de Solens dotter till pitesamiska. Marry A. Sombys berättelse bygger på en samisk myt om hur solens dotter lärde samerna att tämja renar. Biejve näjjda blev därmed det första skönlitterära verk som gavs ut på språket, sedan det pitesamiska skriftspråket godkändes hösten 2019.
Arbetet med Lilli, farfar och norrskenet har varit givande.
– Vi hade tillgång till texten på både nordsamiska och svenska, och det underlättade översättningen till pitesamiska. Texten är välskriven och passar bra för dem som vill lära sig språket. Jag har läst texten tillsammans med mina elever i pitesamiska och det var lyckat, säger Peter Steggo.
De båda översättarna var också med i den arbetsgrupp som bestämde riktlinjerna för pitesamiska i skrift, språkets ortografi. Godkännandet gav pitesamiskan samma status som de andra samiska språken i Sverige.
Lyssna på alla översättningar
Lilli, ájjá ja guoksagis kan läsas av både dem som kan svenska och pitesamiska, eftersom den har parallelltext. Har du tillgång till en "Pen-pal" kan du även lyssna till pitesamiskan, eller till något av de andra språk som boken finns översatt till.
– Det är viktigt att man får höra uttalet då man lär sig pitesamiska, speciellt eftersom många inte har tillgång till personer i sin omgivning som kan tala pitesamiska, säger Peter Steggo. Vi hoppas att många vill läsa boken och att den inspirerar fler att återta sitt språk. Språket är ju en viktig kulturbärare och något som stärker den samiska identiteten.
Boken om Lilli finns på tolv språk, bland annat finska, meänkieli och fem samiska språk: lulesamiska, nordsamiska, pitesamiska, sydsamiska och umesamiska. Även den umesamiska översättningen innebär ett stort tillskott till litteraturutbudet på det språket.
Illustrationerna i akvarell har konstnären Anita Midbjer gjort. I bilderna syns även en annan sägen, den om rävens eld. Den stora räven springer över himlen och tänder himmelseldar med sin svans.
Lilli, farfar och norrskenet är författaren Elin Marakatts andra bok. Hon debuterade med en ungdomsbok på nordsamiska, Sáve Sápmi, och förhoppningsvis får vi läsa mer om både Sáve och Lilli framöver.