Biblioteksteknik från 1970-tal till 2020

Från tidskrävande kartotek, via mikrofilm och streckkoder har Curt Renkonens yrkesliv nu tagit honom till dagens bibliotekstekniska lösning med RFID-chip och självbetjäning. Här berättar han mer om hur tekniken har förändrats i biblioteksvärlden under de senaste 50 åren.

Curt Renkonen dammsuger en ljusbrun golvmatta, omgiven av bokhyllor. Curt Renkonen städar bussen efter att ha varit ute på tur. Sent 1980-tal. Foto: bibliotekets personal
De tekniska lösningar som biblioteken har använt sig av under Curt Renkonens yrkesliv har varit många och vitt skilda. I finska Korsholm, som ensam personal på bokbussen, blev det fullt upp på hans första anställning på 1970-talet. Då använde biblioteken sig inte av några datorer, utan av det så kallade Detroitsystemet.

"En jättestor apparat"

Curt Renkonen var då ny som bokbusschaufför. Han fick lära sig hantera bokkort av papper som skulle sorteras in för hand i kartotek. Ett tidskrävande jobb, som krävde många handgrepp med sorteringen när Korsholms bokbuss kom in i garaget på kvällen.

I Umeå 1980 fick Curt Renkonen ett nytt jobb och kom då i kontakt med modern biblioteksteknik.

− Det var toppmodernt. Inget kartotek som hemma, utan en jättestor apparat som man fotade av lånekort och bokkort med. Så satte man ett datumkort, som man stämplade för hand med aktuellt återlämningsdatum, i en liten ficka längst bak i boken. Vi tog ett foto per lån, alltsammans fastnade på en film som sedan skickades på framkallning. Sedan satt man och tittade på filmen i en annan stor apparat, som man rattade fram filmrullen i med en vev.

Streckkodspennan

Reservationer sköttes fortfarande helt manuellt med hjälp av organiserade pappersremsor, så kallade "ribbor". Ett invecklat förfaringssätt som krävde en del tålamod.

Curt Renkonen sitter i förarstolen på en gul buss med händerna på ratten Beredd bakom ratten. Tidigt 1990-tal. Foto: bibliotekets personal
Nästa tekniska höjdpunkt kom på 1990-talet. Den gick under namnet BTJ 800 och innebar ett välkommet slut på all hantering av papperskort och lappar av allehanda slag. Då kom den revolutionerande streckodspennan.

− Det var som ofattbart smidigt med den pennan! Den begränsade drastiskt allt mixtrande vid varje utlån och särskilt barnen tyckte att det var väldigt spännande med den läsande pennan. Men det var ett jättejobb att märka alla böcker med streckkoder, och fortfarande mycket procedurer med att hantera all data som pennan åstadkom, minns Curt Renkonen.

RFID

Streckkodspennan skulle dras på varje bok och slet på personalens handleder. Därför var det uppskattat när scannern kom några år senare. Sedan 2010 har biblioteken i Umeåregionen det så kallade RFID-systemet, som står för "Radio Frequency Identification".

Tekniken innebär att ett RFID-chip trådlöst utbyter information med en läsare. Hanteringen förenklades ytterligare och automater för självutlån och återlämning kunde börja användas av låntagarna.

− Sett i backspegeln har det verkligen hänt mycket på biblioteksområdet, summerar Curt Renkonen.

Curt Renkonen har under sin karriär hunnit med att köra sex olika bokbussar, numera kallade biblioteksbussar, åt Umeå kommun. Tre av dessa har han varit med om att köpa in och en av dessa har han till och med designat utvändigt. Det är buss nummer två från vänster på övre raden av bilder, med de gröna linjerna.

6 stycken bussar av olika årsmodell och med olika dekor. Collage med alla bussar som Curt Renkonen har jobbat i. Foto: privat

Läs mer

  2. Lär dig mer om RFID-teknik

    Skrivet av: Mattias Löfqvist

    RFID-teknik blir allt vanligare i vår omgivning. Nu möter du som biblioteksbesökare RFID-teknik på biblioteket. Det låter som något ur en Bond-film, men vad är det egentligen?

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Sofia Flank den 29 april 2020