Brevromaner

Olika former av kommunikation genomsyrar allt i våra liv och vår vardag. Att hitta pausknappen är svårt. Att ta sin tillflykt till skönlitteraturen fungerar i bland, men kanske inte alltid.

Två personer pratar på bänk utomhus
Genom många skönlitterära berättelser löper temat som en röd tråd. I en serie artiklar kommer vi att tipsa om litteratur som på olika sätt belyser olika sätt att kommunicera, människans behov av ett språk, att kunna meddela sig med sin omgivning och att känna sig delaktig.

Ordets ursprung

Mänsklighetens förmåga att meddela sig och utbyta information är en viktig förutsättning för all utveckling hos den enskilda individen, men också hela samhällen och kulturer. En definition av ordet kommunikation enligt Nationalencyklopedin är överföring av information mellan människor, djur, växter eller apparater. Ordet kommer från latinet, av communicatio som betyder ömsesidigt utbyte och av communico som betyder göra gemensamt eller låta få del av.

De långa samtalens litteratur
Bläckpenna

Språk, koder, verktyg och apparater som till exempel tal, bildskrift, alfabetisk skrift, morsealfabet, papper, telefoner och elektroniska medier utvecklats för att hjälpa oss att utbyta information. På så sätt har hinder som till exempel stora avstånd övervunnits och vägen från sändare till mottagare har blivit betydligt kortare, tempot har med tiden skruvats upp och informationen är mer kortfattad - kanske på bekostnad av de långa samtalen. Kanske därför finns det anledning att växla ned tempot med litteraturens hjälp.

Långa samtal som förs genom brevväxling med snigelpost är idag ganska sällsynta. Men vill du ta del av andras samtal genom brev finns en hel del att hämta i skönlitteraturen.

Brevromaner

Brevromaner hade i sitt ursprung, speciellt på 1700- och 1800-talet, ett stort inflytande på dåtidens läsare och romanernas brevskrivande huvudpersoner blev viktiga förebilder. Till en början dominerade de utländska brevromanerna. Bland annat fick Jean-Jacques Rousseau och Johann Wolfgang von Goethe stor uppmärksamhet med sina böcker om Pamela, Clarissa och Den unge Werther. Så småningom kom också brevberättelser skrivna på svenska. Yvonne Leffler är docent och  universitetslektor i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. I boken Jag har fått ett bref

Bild på bokomslaget till romanen Spill
har hon gjort en undersökning av de tidigaste brevromanerna utifrån olika aspekter; uppkomst, syften, inflytande och teman.

Böcker baserade på en brevväxling

Sigrid Combüchens roman Spill berättar historien om Hedda. Berättelsen inramas av en annan historia, där Sigrid Combüchenen börjar brevväxla med Hedwig Langmark, 78 år. Det gäller ett fotografi som finns beskrivet i en av hennes tidigare romaner, som verkar föreställa Hedwigs mor med familj. Under en mångårig brevväxling frågar hon ut Hedwig om h

prioritaire omslag
ennes liv. Svaren använder hon till sin bok, där Hedwig får heta Hedda.

I boken Prioritaire av Iselin C. Hermann brevväxlar en ung dansk kvinna med en etablerad konstnär i Frankrike. Delphine, som kvinnan heter, förälskar sig i en målning på en utställning och skriver till konstnären Jean-Luc. Breven blir allt mer personliga och en stark förälskelse och passion växer fram mellan dem och de bestämmer sig för att träffas. Det blir ett möte som får ödesdigra följder.

I Juloratoriet av Göran Tunström förlorar Aron sin älskade hustru Solveig i en tragisk olycka. A

_juloratoriet_omslag
ron blir alltmer nedbruten allt eftersom tiden går och börjar få syner då han upplever att Solveig återvänder till honom. Av en slump inleder han en brevväxling med en kvinna i Nya Zeeland. Hon heter Tessa Schneiderman och deras korrespondens blir mer och mer intensiv. Tessa blir djupt förälskad i Aron och hon skickar gåvor och lockar av sitt hår. Arons syner där Solveig framträder blir allt fler och han börjar tro att Tessa och Solveig är samma person. Juloratoriet blev Göran Tunströms mest kända verk. Boken filmatiserades och tilldelades Nordiska rådets litteraturpris 1984.

Adressat okänd av Kathrine Kressman Taylor är en roman som består av en fiktiv

adressat okänd omslag
brevväxling mellan tysken Martin Schulse, som bott i USA och återvänt till sitt hemland, och hans judiska kompanjon Max Eisenstein som stannat kvar i USA. Brevväxlingen inleds för att behålla en nära vänskap, dels professionellt som kompanjoner inom konstbranschen, men också familjärt. Andra världskriget inleds och det blir uppenbart att de båda männen inte delar samma uppfattning om nazisternas grymma behandling av judarna.

Takakirves – Tokyo av Zinaida Lindén är uppföljaren till I väntan på en jordbävning från

takakirves-tokyo omslag
2004. Här fortsätter berättelsen om Ivan Demidov, den ryskjapanska sumobrottaren som påbörjar en intensiv brevväxling med sin levnadstecknare eller "litterära medium" Iraida Dahlin. Ivan är hemmapappa i Tokyo och Iraida bor med finlandssvensk man och två småbarn i småstaden Takakirves. Först brevväxlar de den traditionella vägen, men så snart Ivan får ordning på sin dator därhemma kommer de igång med e-postandet. Det ger fart åt diskussionen och skapar också en närvaro i vardagen som Ivan och Iraida beskriver. Båda är nyblivna immigranter och ett återkommande tema i brevväxlingen är identitet.


Text: Ingrid Magnusson, Minabibliotek.se
Foto: Photos.com

Dina brev lägger jag under madrassen

Av: Lindgren, Astrid Tipsat av: Annika Edlund

Sara Schwardt var 13 år när hon skickade sitt första brev till Astrid Lindgren. Det svar hon då fick gjorde henne så upprörd, arg och besviken att hon rev sönder det och spolade ner det i toaletten. Nu finns däremot resten av breven att läsa och bli gripen av.

Ser staden som en organism

Skrivet av: Anna Östman

I sina brev utmanar Eric Ericson samhällets konventioner, men visar också ett enormt intresse för dessa och vad det är som får samhällen att ticka. Under Littfest 2011 berättade han om konst, foto och brevskrivning.

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Ingrid Magnusson den 29 juli 2013