Att berätta är att lyssna

Några viktiga faktorer gör en berättare intressant och en berättelse fängslande. En av de viktigaste sakerna är faktiskt att vara bra på att lyssna, skriver Karin Gulliksson.

Bjurholms berättarakademi
En intensiv vecka är över för Bjurholms berättarakademi. Bjurholm utsågs till årets berättarkommun vid berättarfestivalen i Skellefteå i april 2010. Bjurholmsborna hade därför laddat till tänderna med barnteater, kärleksmiddag à la SVT:s Go'kväll, musik, föreläsningar och förstås mängder av berättelser.

Om allt mellan himmel och jord

Berättelserna handlade som sig bör om alla företeelser i ett samhälle: soppservering till talgoxar, fiskar i träd, kärlek, otrohet, att vara barn på epidemin, tidsbegreppet, att hitta sin väg till Gud samt historier om originella kvinnor och män i samhället både förr och nu.

Som betraktare var det möjligt att studera berättarnas teknik och kroppsspråk. Det var intressant. Men vad är det som gör en berättelse intressant och en berättare skicklig?

En spännande berättelse kan gärna vara ganska lång och ha många utvikningar som bygger upp stämningen. Men den röda tråden får absolut inte tappas bort. Historien ska knytas ihop på slutet under spännande eller roliga omständigheter.

Framförandet är viktigast

En skicklig berättare kan använda sig av pauser, korta meningar och ibland behövs det bara ett enda ord för att alla ska förstå, skratta eller bli deltagare. Att ha kontakt med publiken är väldigt viktigt och ibland kan en dialog med någon i publiken färga en historia eller kanske ändra inriktningen på en historia. Huvudsaken är att berättaren hittar tillbaka igen. Innehållet i en historia är inte det allra viktigaste, det viktigaste är framförandet.

Att berätta på dialekt gör också en historia väldigt levande, om berättaren kan sin dialekt vill säga. Att försöka härma en dialekt blir sällan riktigt bra, inte äkta. För det är de berättelser som kommer från hjärtat, självupplevda eller inte, som blir de allra bästa.

Konsten att kunna lyssna

Men det allra viktigaste för en berättare är att kunna lyssna. Många berättare brukar säga att de som små barn lyssnade mycket på de äldre. Det var spännande att höra på när männen samlades och berättade senaste nytt, delade funderingar och åsikter, ibland både hetsigt och högljutt.

Även kvinnorna samlades på samma sätt för att berätta, men konstigt nog hette det då att de skvallrade! Men det är en helt annan historia.

Text: Karin Gulliksson, Bjurholms bibliotek

Externa artiklar om årets berättarkommun och berättarfestivalen i Skellefteå:

Bjurholm är årets berättarkommun VK, 14 april 2010
De samlar på berättelser ur verkligheten VK, 21 april 2010
Andersson gjorde succé på Berättarfestivalen VF, 23 april 2010

  1. Berättarens handbok

    Undertitel: [manual med starthjälp och felsökning]
    Av: Claesson, Christina
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2005
    Klassifikation: Språkvetenskap
    Finns som: Bok
  2. Berättarkafé

    Undertitel: allt du behöver veta
    Av: Olsson, Pelle
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2007
    Klassifikation: Språkvetenskap
    Finns som: Bok
  3. Muntlig och skriftlig kultur

    Undertitel: teknologiseringen av ordet
    Av: Ong, Walter J
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1990
    Klassifikation: Språkvetenskap
    Finns som: Bok

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Karin Gulliksson den 27 april 2010