Att som journalist vara med om något och att sedan bära med sig det tillbaka, i text, bild, eller ljud – kanske allt på en och samma gång, det är reportagets idé.

Subjektiva omvärldsskildringar

Ett reportage är en relativt sett ganska subjektiv form av journalistik där journalisten sätter en mer uttalad prägel på det han eller hon skildrar. En reportagetext kan till exempel ofta vara skriven i jag-form med journalisten som en tydlig karaktär. Men det subjektiva kan också gestaltas i valet av ämne, intervjupersoner eller faktakällor.

I boken Reportaget som genre gör Gunnar Elveson följande definition av ett reportage:

"En redovisning som återger en samtida (yttre) verklighet och bygger på iakttagarens egna direkta upplevelser registrerade inom en ganska kort tid i det självupplevdas form samt med tidpunkt och plats väl preciserade."

Det finns undantag, men definitionen ger i stora drag en bra beskrivning av ett reportage. Välgjorda reportage ger spännande inblickar i händelser och företeelser och förklarar i bästa fall skeenden samt ökar förståelsen och medvetenheten om omvärlden hos läsare, tittare och lyssnare.

Reportage passar bra i bokform

Britt Hultén som var prefekt och docent vid JMK (institutionen för journalistik, medier och kommunikation) i Stockholm redogör i antologin Förändra verkligheten om det sociala reportaget som uttryckligen syftar till att lyfta missförhållanden till ytan och leda till förändring och förbättring.

Eftersom reportaget i sin form ofta är ingående och djupdykande alster är de ofta långa och genomarbetade. Ofta finner vi skrivna reportage i tidskrifter, magasin och helgbilagor. Men formen lämpar sig också väl i bokform.

Reportageböcker finns det många av, både samlingar och antologier men även böcker som utgörs av ett enda långt reportage. Arbetsmetoderna som ligger bakom reportagen kan skilja sig mycket åt liksom formen på texterna.

Wallraffande och litterär journalistik

Den tyske journalisten Günther Wallraff gjorde sitt namn känt genom att i en serie reportage bedriva undersökande journalistik med hjälp av falsk identitet. Metoden att anta en roll för att på så vis komma närmare sanningen kallas ibland att wallraffa. 13 icke önskvärda reportage heter en av hans böcker.

Ibland rör sig reportagen i fiktionens gränsland. "New journalism" kallas en genre inom journalistiken som kopplas till 1960-talets USA. Skribenterna använde litterära stilgrepp i texterna och skildrade gamla ämnen på nya sätt. Ledande namn inom genren är till exempel Tom Wolfe, Gay Talese, Norman Mailer, Joan Didion och Truman Capote.

Även den egensinniga Hunter S Thompsons namn kan läggas till listan. Hans skrivande har även fått beteckningen "Gonzo journalism", en form av journalistik som inte väjer för att vara smutsig och sarkastisk bland annat.

Svenska reportageböcker

Elin Wägner, Barbro Alving och Stig Dagerman är några av de svenska journalister som lämnat minnesvärda reportage till både samtiden och eftervärlden. När de var på resande fot samlade de intryck från vardagen i andra länder. Resultaten står att läsa i till exempel Från Seine, Rhen och Ruhr, Dagbok från Berlinolympiaden 1936 och Tysk höst.

Bland nyare svenska reportageböcker finns till exempel Isabella Löwins Tyst hav om den brutala utfiskningen av matfisk i världen, Walter Repos jakt på historierna bakom brotten och rubrikerna i I brottets spår och Nina Solomins Gränsen om den mörka historien om afrikanska flyktingar som tar sig till Kanarieöarna med livet som insats.

Journalistik med livet som insats

Ett namn som varit uppe för diskussion som tänkbar Nobelpristagare i litteratur är den polska journalisten och poeten Ryszard Kapuściński. Under många år var han Polens korrespondent i Afrika och har även rapporterat från en mängd främmande platser och dramatiska händelser. Under sina år utomlands var han med om 27 revolutioner och kupper. Han fängslades 40 gånger och överlevde fyra dödsstraff.

Ryszard Kapuścińskis Fotbollskriget, om ett blodigt krig i Latinamerika som hade sin upprinnelse i en fotbollsmatch, Kejsaren, om den etiopiske kejsaren Haile Selassies sista dagar, samt Imperiet, om Sovjetunionens fall, är några av de böcker som gjort honom till en legendar inom journalistiken. Genom sina detaljerade skildringar lyckas han förmedla förståelse för historiska bakgrunder och nutida skeenden i sin omvärld.

Den ryska journalisten Anna Politkovskaja fick plikta med sitt liv för sina avslöjande och modiga reportage om Rysslands aktioner i Tjetjenien. I Tjetjenien - sanningen om kriget skildrar hon bakgrunden till kriget.

En väg till kunskap och förståelse

Bra reportage öppnar våra ögon och ger oss ökad kunskap. Det går att hitta mängder av välskrivna reportageböcker i bibliotekets hyllor. Fundera på vad du vill läsa mer om, det finns med största sannolikhet något skrivet om just detta. Eller låna någon av böckerna nedan. Det finns en hel värld att upptäcka!

Text: Anna Sahlén, Minabibliotek.se