Sedan 2012 har arkeologer arbetat vid Röbäck, Umedalen och öster om Prästsjön. Inom vägkorridoren för Västra Länken finns det ungefär 30 fornlämningar. Främst är det bosättningar från sten- och bronsåldern som har hittats, men de har också stött på lämningar från järnåldern och medeltiden.

Skillnad på sand och sand

Att det krävs en erfaren blick för att hitta en av dessa anläggningar, syns på de foton som Ellinor Johansson visar under sitt föredrag. En anläggning är till exempel en kokgrop eller ett stolphål och de avslöjar sig som annorlunda färgade fält i marken. På bilderna syns områden av mörkare sand, som i genomskärning är skål- eller gropformade.

Stolphålen som museets arkeologer har hittat vid Umedalen väckte stor uppståndelse både i arbetslaget och i arkeologivärlden.

– Vi som jobbade på utgrävningarna på södra sidan om Umeälven kastade oss in i bilen när kollegorna ringde och berättade att de hade hittat stolphål, berättar Ellinor Johansson.

Ingen hade nämligen hittat lämningar från stolphus i Västerbotten tidigare. Det är till och med de enda stolphusen från bronsåldern som har hittats norr om Tierp i Uppland. Sedan hittade de dessutom fler liknande huslämningar i närheten.

Håller utkik efter stenar

Det översta marklagret är oftast tunt i barrskogsområden, men det är ändå besvärligt att gräva bort torv och växtlighet för hand, så de använder grävmaskiner, säger hon. Grävmaskin används även i åkermark, där anläggningar och fynd täcks av matjord.

I området för Västra Länken är marken sandig, så dyker det upp stenar får arkeologerna hålla ögonen öppna för om de är eldpåverkade, så kallade skörbrända stenar.

– Grävmaskinisterna har lärt sig att om det "klonkar" som av en sten i grävskopan, så ska de ta det försiktigt, säger Ellinor Johansson.

Mänskliga kvarlevor är sällsynta

Besökarna på Umeå stadsbibliotek fick chansen att se och känna på bland annat en pilspets och en mejsel, som har hittats i området. Ett av stolphusen finns också att se som en digital 3D-modell, så arkeologerna kan fortsätta titta på lämningarnas utformning från alla håll, oavsett om det till slut läggs asfalt över fyndplatserna eller inte.

Text: Anna Östman, Minabibliotek.se
Foto: Västerbottens museum

Läs mer om det arkeologiska arbetet med Västra länken på webbplatsen
Spår från 10000 år.
Läs mer om de olika förslagen på hur Västra länken ska dras på Trafikverket.se.