Alexandr Skrjabin - geni eller galning?

Sommaren 1903 när den blivande nobelpristagaren i litteratur, Boris Pasternak, befann sig i sina tidiga tonår, fängslades han av toner som han uppfattade som en öppning till en helt ny värld.

Alexandr_Skrjabin.jpg
Det han hörde var familjens sommarstugegranne, den excentriske kompositören Aleksandr Skrjabin som på sitt piano skissade på grunderna till den symfoniska dikten Le divin poème.
 
Pasternak blev så tagen av det han hörde att han bestämde sig för att musiken var den enda vettiga vägen att vandra. Ett beslut som han, till alla litteraturälskares glädje, senare avvek ifrån.
 

Musikalisk väg utan återvändo

Med Le divin poème slog dock Skrjabin själv in på en musikalisk väg utan återvändo. Hans tidigare verk, om än kompetenta, kännetecknades av en traditionell senromantisk stil.
 
Från och med nu kom hans komponerande istället att vägledas av helt nya idéer. En kolorering och harmonik som bröt helt ny musikalisk mark.
 

Bakomliggande rastlöshet

Le divin poème kom att följas av två andra symfoniska dikter, Le poème de l’extase (1908) och Prometheus (1910) som tillsammans utgör stommen i Skrjabins mogna orkesterproduktion. Gemensamt för de tre verken är ett lugnt flöde som störs av en bakomliggande rastlöshet som då och då exploderar i apokalyptiska och extatiska passager.
 
Minst lika värdefulla är hans sena pianosonater (nummer 5-10, 1907-1913) som har en mer introvert, grubblande och spretig läggning. Trots att de sällan spränger 12-minutersvallen tycks man alltid upptäcka något nytt vid varje lyssning. En utmaning för örat!
 

Dragning till mysticism

Det nyskapande hos Skrjabin tycks ha varit lika mycket ett resultat av en dragning till mysticism som musikalisk begåvning. Han attraherades starkt av tidens strömningar, i synnerhet Madame Blavatskys teosofi. En läggning som gjorde att Skrjabin såg konsten som det enda som kunde frigöra det gudomliga hos människan.
 
Skrjabins sista stora komposition, Mysterium, ett sju dagar långt allkonstverk som aldrig fullbordades, var tänkt att uruppföras i Himalaya. Verkets klimax var tänkt att framkalla ett slags Harmagedon där Gud, människa och natur uppgick i en helt ny, sundare människotyp.
 
Aleksandr Skrjabin - geni eller galning eller kanske bådadera? Lyssna själv och avgör!
 
Lennart Kihlberg, Umeå stadsbibliotek
 
Läs mer om ”Mysterium” och ”Prometheus”:
http://www.lowellcross.com/articles/prometheus/
 
Lyssna:
Skrjabin, Aleksandr. Piano sonatas Vol. 1 och 2
Skrjabin, Aleksandr. Symphony no. 1 op. 26
 
Läs om Skrjabin:
The new Scriabin: enigma and answers/Faubion Bowers
 
Fördjupa dig i Skrjabins noter:
Skrjabin. Complete piano sonatas


  1. Piano sonatas

    Av: Skrjabin, Aleksandr
    Språk:
    Icke-språkligt medium
    Publiceringsår: 1996
    Klassifikation: Musikinspelningar: piano
    Finns som: Musik, CD/LP
  2. Piano sonatas

    Av: Skrjabin, Aleksandr
    Språk:
    Icke-språkligt medium
    Publiceringsår: 2001
    Klassifikation: Musikinspelningar: piano
    Finns som: Musik, CD/LP
  3. Symphony no. 1 op. 26

    Undertitel: Prelude for orchestra, op. 24 ; Poeme, op. 32, No. 1 & 2
    Av: Skrjabin, Aleksandr
    Språk:
    Musik
    Publiceringsår: 1995
    Klassifikation: Musikinspelningar: symfoniska verk
    Finns som: Musik, CD/LP
  4. The new Scriabin

    Undertitel: Enigma and answers
    Av: Bowers, Faubion
    Språk:
    Engelska
    Publiceringsår: 1973
    Klassifikation: Musik
    Finns som: Bok
  5. Complete piano sonatas

    Av: Skrjabin, Aleksandr
    Språk:
    Engelska
    Publiceringsår: 1988
    Klassifikation: Piano
    Finns som: Noter