Drömmer du om det stora äventyret? Via böckernas värld kan du färdas till andra tider, platser och delta i äventyrarnas fascinerande strapatser. Läs om de modiga som bröt mot en mängd konventioner i sin längtan efter det okända.
Ofta är det de äventyrliga männen som uppmärksammats genom historien. Men det finns en rad intressanta skildringar om och av äventyrerskor i litteraturen som bara väntar på att upptäckas.
I
Nina Burtons
bok
Den nya kvinnostaden, som är ett praktverk om kvinnlig företagsamhet och kraft under 2000 år, finns till exempel ett kort kapitel om kvinnliga resenärer och upptäcktsresande. I
Gunila Ambjörnssons
bok
Äventyrerskor
får vi bekanta oss närmare med sju spännande kvinnoöden. En annan intressant inblick ger
Ulla Siljeholm
i boken
Resenärer i långkjol.
Bröt mot konventionerna
Gemensamt för alla dessa kvinnor är att de genomförde sina projekt och struntade i hur omvärlden tyckte att de skulle vara.
I en tid när kvinnor skulle leva enbart i den lilla världen upptäckte de den stora. Få av dem levde i normala äktenskap och många hade mer eller mindre problem med män.
De är intressanta och komplicerade och skriver om sitt liv med mycket humor. Kvinnor som Beryl Markham, Mary Kingsley, Calamity Jane, Emma Goldman, Mary Piqueray, Alexandra Davi-Néel och Asta Nielsen levde i en annan tid, men de förverkligade sina drömmar och var inte rädda för strapatser.
Nordisk resedagbok
En av de tidigaste dokumenterade äventyrskorna var författaren och filosofen
Mary Wollstonecraft. Hon besökte Sverige, Norge och Danmark på 1790-talet och skrev en resedagbok:
Letters Written during a short Residence in Sweden, Norway and Denmark.
Mary Wollstonecraft såg sina resor främst som en social forskning där reflektioner och frågor kom i främsta rummet. Sevärdheter var inget av intresse för henne.
”Ingen tropikhjälm, inga khakibyxor. I sin långa viktorianska kjol, höghalsade vita blus och en liten skinnmössa knuten under hakan, styrde hon sin kanot genom vattenfallen eller vandrade på obanade vägar genom djungler och träskmarker, ensam eller i sällskap med infödda. Hon föll i floder, ramlade i fångstgropar, skrämde bort krokodiler, flodhästar och leoparder med en smäll av sitt paraply eller ett välriktat skott med en lerkruka som projektil.”
Signe Höjer beskriver Mary Kingsley i boken "Mary Kingsley – forskningsresande i Västafrika".
Unik pionjär i Afrika
En resenär och forskningsresande som man med fog kan kalla den främsta av dem alla är
Mary Kingsley
(1862-1900). Denna självlärda hemmadotter som vid trettio års ålder äntligen fick ägna sig åt sitt stora intresse: studiet av primitiva religioner hos västafrikanska stammar.
Intresset hade hon fått efter sin far som var både läkare och forskningsresande. Sin lärdom hämtade Mary Kingsley för övrigt ur sin fars bibliotek där det fanns böcker om medicin, kemi och astronomi.
Mary Kingsley var samtida med den kända forskningsresanden Stanley, men hade en helt annan framtoning. Hon hade ingen expedition och var obeväpnad. Hennes liv blev kort men hon levde intensivt de åtta sista åren. Hon gjorde två stora forskningsresor till Västafrika, skrev två böcker;
Travels in West Africa
på 700 sidor och
West African Studies
på 500 sidor och dessutom mängder av tidningsartiklar.
Första vita människan
Ungefär samtidigt som Mary Kingsley vadade genom träskmarker i Västafrika var den rika amerikanska societetsdamen
May French Sheldon
på gång med en 160 mil lång expedition till Östafrika. Hon blev den första vita människan som färdats över Chalasjön vid Kilimanjaro.
God uppfostran och etikettsregler var viktiga för May French Sheldon, men frågan är om det passade så bra på den afrikanska savannen där hon kanske hade behövt andra lärdomar.
May French Sheldon grundade bokförlaget Saxon and Co med hjälp av sin make och skrev romanen
Herbert Severence
och reseberättelsen
Sultan to Sultan. Läs mer om May French Sheldon och Mary Kingsley i boken
Resenärer i långkjol
av
Ulla Siljeholm.
Blev frisk av äventyr
Där kan man också läsa om
Isabella Bird Bishop. Hon led av hjärtbesvär, depressioner, ryggont och sömnlöshet hemma i England men som genom ett trollslag lindrades alla sjukdomar när hon reste ut i världen på äventyr.
Hon såg sig själv framförallt som naturforskare och utforskare och hennes reseberättelser tillhörde dem mest lästa under 1800-talet. Några böcker av hennes böcker heter
A Lady's Life in the Rocky Mountain
(En dams liv i Klippiga bergen),
Six Months in the Sandwich Islands
(Sex månader på Sandwichöarna) och
The Golden Chersonese and the Way Thither
(Den gyllene halvön och vägen dit).
Legend och andlig ledare
Alexandra David-Néel
blev 101 år och en legend under sin livstid. Folk betraktade henne som en andlig ledare och vallfärdade till hennes hem i Sydfrankrike så sent som på 1960-talet.
Alexandra David-Néel började sin karriär som operasångare i Tunis. Uttråkad började hon studera buddhism vid universitetet Sorbonne i Paris, vilket så småningom ledde henne till Indien. Sin något förbryllade äkta make lämnade hon 1911 vid 43 års ålder. Hon skrev "jag blir borta några månader" och lämnade lappen på köksbordet. Det dröjde 14 år innan hon återvände till Europa.
Alexandra David-Neel bodde först bland munkar vid mongoliska öknen och översatte bland annat viktiga buddistiska verk till franska. Hon beslöt viga sitt liv åt orientalismen.
När hon var 55 år gav hon och hennes andliga rådgivare sig iväg på en tvåhundra mil lång farofylld och strapatsrik vandring till Lhasa i Tibet. Händelsen beskrivs i
En parisiskas resa till Lhasa.
Första långflygaren
Beryl Markham
var 1936 den första människan som flög över Atlanten i öst-västlig riktning. Hennes bok
Västerut i natten
kom ut 1942.
Beryl Markham växte upp i Kenya med sin far och slapp bli uppfostrad. I stället tränade hon hästar och älskade att flyga. Männen i hennes liv var många, men hennes förhållanden höll inte i längden.
När hon landade med sitt plan i leran efter 21 timmar flygning över Atlanten stod hon till knäna i lera. En fiskare hittade henne. Hon hade gjort det ingen annan hade.
Heliga platser och möten
Svenskan
Marianne Ahrne
skriver om sina äventyrliga resor i boken
Äventyr, vingslag. Hennes försök att i ungdomen paddla nedför Mississippi på en flotte som Huckleberry Finn misslyckades. Hon reser till Haiti för att följa pilgrimer till heliga platser. Nätterna ljuder av sång och trummor.
I Indien köper hon en kamel och deltar i kamelkapplöpning. Hon möter gatubarn hon känt sedan de var små i Bombay. I möten med andra kulturer och religioner söker hon efter något ursprungligt. Möten som förändrar och skakar om.
Ensam mot Nordpolen
Äventyren pågår ständigt, även i vår tid.
Helen Thayer
hade alltid varit fascinerad av den magnetiska nordpolen. Ensam till fots och på skidor, för länge sedan fyllda 50 år, begav hon sig 1988 iväg dit.
I den spännande boken
Ensam kvinna mot Nordpolen
får vi följa hennes expedition. Hon övernattar i tält. Träffar på isbjörnar. Får uppleva snöstorm över de öppna vidderna. Utan sin hund hade hon aldrig överlevt.
Säkert kommer fler kvinnor att följa i dessa modiga kvinnors väg och vi ser fram emot att läsa om dem alla.
Den nya kvinnostaden
av Nina Burton Äventyrerskor
av Gunila Ambjörnsson Resenärer i långkjol
av Ulla Siljeholm Mary Kingsley – forskningsresande i Västafrika
av Signe Höjer Feminister och pionjärer av Moa Matthis Öknens drottning
av Janet Wallach
Lästips – böcker skrivna av äventyrerskor
Västerut i natten
av Beryl Markham En parisiskas resa till Lhasa
av Alexandra David-Néel Ensam kvinna mot Nordpolen
av Helen Thayer Den afrikanska farmen
av Karen Blixen På kamelrygg genom öknen
av Robyn Davidson Jag har hört kamelerna sjunga och andra berättelser
av Marianne Ahrne Äventyr, vingslag
av Marianne Ahrne Priset på vatten i Finistere
av Bodil Malmsten
