Sophie Sköld imponerar med språklig variation
Årets Elsa Swenson-stipendiat heter Sophie Sköld, är översättare i Malmö och har imponerat på stiftelsens jury bland annat genom sin förmåga att återge slovenskt talspråk på svenska.
Vad kan en översättare använda ett sådant här stipendium till?
– För min egen del är det lätt, för jag är egenföretagare, och som översättare av småspråk som slovenska första hand tjeckiska i andra hand finns det inte jobb så att det räcker att försörja sig på. Jag jobbar heltid som konsult på dagarna och så får jag översätta på helger och kvällar. Jag hoppas att jag kan ta lite ledigt några dagar och kanske ta lite semester i sommar. Jag vill läsa in mig på ny litteratur och kanske åka poesi-festivalen Days of poetry and wine i Slovenien.
När Sophie Sköld växte upp på landet utanför Gnosjö i Småland fanns det inte så mycket annat att göra än att läsa. Hon älskade att lära sig nya glosor och hade många brevvänner ute i världen. En av dessa bodde i Slovenien. Där tillbringade hon sedan många somrar som tonåring och äldre och fick chansen att prata både slovenska och ungerska.
Hittade likasinnade i Lund
Efter att ha studerat i Tjeckien, läst tjeckiska och öst- och centraleuropakunskap hittade Sophie Sköld till slaviska institutionen på Lunds universitet och studentföreningen Slaviska föreningen. Där trivdes hon väldigt bra, fick många goda vänner och knöt kontakter som senare också har gett henne jobb som översättare.
Sophie Sköld berättar att det finns sociala skillnader i det slovenska språket som är jämförbart större än de vi har i svenskan. Även stavningen skiljer sig nämligen åt mellan sociolekterna.
– Precis som i tjeckiskan så finns det ett standardspråk som är finare och grammatiskt korrekt. Man använder olika sociolekter beroende på kontext. Den skillnaden är större än den är i svenska, för även om vi pratar olika dialekter i Sverige så använder vi samma stavning.
– Det formella språket har kvar en arkaisk grammatik medan ungdomsspråket och talspråket ändras snabbare med tiden. I ungdomsslang används många låneord, till exempel från tyska som har haft ett stort inflytande på slovenska. Ordet teater till exempel har både ett slovenskt och ett tyskt ord, men det är finare att använda det slovenska ordet.
– Blattejävlar! är skriven på mycket slang och den var svår men väldigt rolig att översätta för jag blev tvungen att hitta på mycket eget, berättar hon.
Utbildning med specialinriktning
För några år sedan var Sophie Sköld inskriven på översättarseminariet vid Södertörns högskola, där hon fick en chans att arbeta tillsammans med andra översättare och med perspektiv och bakgrund till texter på samma språk. Alla hade dessutom olika perspektiv som de bidrog med och gruppen lärde mycket av varandra och de hjälptes åt inom gruppen att komma vidare i sina översättningar.
– Jag är väldigt, väldigt, glad över att ha fått gå där. Det är nog svårt att mäta värdet på en kostsam men otroligt bra utbildning.
Finns det något annat språk, eller en språkfamilj, som du liksom sneglar på och som du är särskilt sugen på att lära dig mer av?
– Åh, fråga inte en språknörd detta! Jag tycker slaviska språk är intressanta och fuskar på många av dem. Jag är intresserad av polska halvnasaler och skillnader mellan slaviska språk. Jag tycker ungerska är fascinerande och det är för att jag jobbar med folk därifrån. Det är ett agluttinerande språk som funkar på ett annat sätt än de slaviska språken. Sedan har jag läst lite, lite, jiddisch och det är intressant för det är ett blandspråk med inslag av tyska och hebreiska, som har många olika språkliga element. Av alla språk är det nog jiddisch det jag helst skulle vilja fördjupa mig i för det säger så mycket om kulturen det har vuxit fram i.
Drömmer om ännu mer översättning
Idag driver Sophie Sköld ett eget företag som översätter bland annat fack- och skönlitteratur, tekniska manualer och juridiska texter. För ett par år sedan var hon osäker på vad hennes drömuppdrag skulle vara, men nu har hon det ganska klart för sig.
– Jag tycker faktiskt, om jag ska vara ärlig, att jag har väldigt roliga uppdrag nu. Det som är tråkigt är att jag inte hinner ägna mig åt det så mycket som jag vill. Jag jobbar med Goran Vojnovićs tredje roman och det gillar jag väldigt mycket, att få jobba med en författare genom flera verk.
Uppdragen varvas också med samtida slovenska poeter med olika stil, som ger variation i arbetet.
När jag frågar om hon har något lästips är det också en roman av Goran Vojnović hon väljer.
– Jag tycker om Blattejävlar! så mycket. Den är gripande och man kan läsa den på så många olika sätt.
Hon talar särskilt om föräldrarnas kamp och strävan. Pappan som har offrat så mycket för sin son, Marko, som i sin tur inte har tagit vara på det.
– Samtidigt vet man ju hur det är att vara ung, och orättvisor och utanförskap finns ju överallt, till exempel i Malmö där jag bor, säger Sophie Sköld.
Läs mer om Sophie Sköld och om Littfest via de här länkarna:
Intervju i Skånska dagbladet 2012
Intervju av översättersektionen i Sveriges författarförbund 2015
Låna översättningar av Sophie Sköld
Pojken och huset
De bästa har fallit
Jugoslavien, mitt hemland
Berlin
När jag läser dig, simmar jag
Helgas dagbok
Blattejävlar!
Det gyllene huvudet
I en förort till Ljubljana bor "blatten" Marko. Han är tonåring, går i skolan och spelar basket på fritiden. Allt känns dock inte helt bra i Markos liv och han hamnar i den ena frustrerande situationen efter den andra. Översättaren Kajsa Öberg Lindsten har gett svensk språkdräkt åt litterära ryska storverk av Svetlana Aleksijevitj och Andrej Platonov. Här berättar hon om författarna och arbetet med att tolka deras verk. Har det verkligen varit fruktansvärt i varenda sekund för varje ryss som någonsin levt? Knappast. Men ibland kan litteraturen få oss att tro det. Det var klassisk rysk litteratur som lockade Susanna Witt till de slaviska språken. Idag är hon forskare och översättare och har nyligen blivit tilldelad Elsa Swensons stipendium. I vår intervju berättar hon om ryska, polska, ukrainska och om vad som är speciellt med skönlitteratur på dessa språk. Elsa Swensons stiftelse vid Umeå stadsbibliotek tilldelar 2012 års Elsa Swenson-stipendium till Nils Håkanson, Ruin förlag och Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet.Boktips
Blattejävlar!
Tipsat av:
Anna Östman
Några tidigare stipendiater
Kajsa Öberg Lindsten tolkar ryska storverk
Skrivet av:
Anna Sahlén
Rysk litteratur i Sverige
Skrivet av:
Anna Sahlén
Självständighet och sanning i slavisk litteratur
Skrivet av:
Anna Östman
Nils Håkanson är 2012 års stipendiat
Skrivet av:
Anna Östman
