Selma Lagerlöfs berättelser åldras knappt, och kan tilltala alla åldrar.

 

Mitt första möte med Selma var i högstadiet då hela klassen läste Herr Arnes penningar och sedan såg filmatiseringen av densamma. Historien handlar om Elsalill som ensam överlever rånmordet på Herr Arne och intet ont anande förälskar sig i en av gärningsmännen. När hon sedan med hjälp av sin döda fostersyster inser vem hon har vid sin sida, offrar hon sitt liv för att han ska få sitt straff.

 

Jag tyckte om historien och lånade därefter fler böcker av Lagerlöf när de kom i min väg. Ibland har jag förresten undrat om det är de Lagerlöfska isfärderna som gett mig min stora respekt för isar?

 

Många av Lagerlöfs berättelser filmatiserades under den svenska stumfilmens storhetstid. Själv såg jag en vårdag i Paris en visning av Gösta Berlings saga, Mauritz Stillers stumfilm från 1924 med Greta Garbo som oförglömlig Elisabeth Dohna.

 

Eftersom publiken var fransktalande fick vi hörlurar när vi kom in i salongen och en man läste översättningen eftersom filmen gick. Tydligt hörde vi också att han tände en cigarett och rökte, ja, han lät aningen uttråkad. Måhända tyckte han som Selma själv att Stiller piffat upp historien lite väl mycket. Filmen inleds till exempel med ett stort slagsmål i kyrkan. I boken njuter snarare församlingen av att den försupne prästen predikar som aldrig förr. Sedan avsätts han i och för sig i alla fall.

 

Nog är filmen sevärd, men boken är bättre. Eller som Selma Lagerlöf själv lär ha sagt: ”Visst är det vackert och jag förstår att ni fått mycket beröm för det, men det är inte Gösta Berlings saga.”

 

 – Att återkomma till Selmas böcker är lika roligt varje gång, berättar Barbro Edman, 90-årig bokvän. Min favorit är En herrgårdssägen som jag en gång skrev studentuppsats om. Jag fick då beröm för min liknelse av Selma Lagerlöfs diktning som en färggrann trasmatta. Många små trasor blir sammansatta en stor och vacker enhet.

 

Åter till tonåringens perspektiv. Jag kommer att tänka på ett par rader från min lilla anteckningsbok, där jag under en tid som trettonåring skrev upp något om de böcker jag läste. Där, bland Röda Nejlikan- och Jules Vernefavoriter finns Selma Lagerlöfs samling Herr Arnes penningar - Körkarlen - En herrgårdssägen + andra berättelser:
”Man fattar inte hur Selma Lagerlöf kan komma på allt. De är mycket bra berättelser (de flesta), och man kan inte gissa sig till vad som skall hända.”

 

Text: Victoria Edman, Grubbebiblioteket