San Franciscos HBTQ-bibliotek

Bibliotekarien Christer Edeholt åkte i juni 2013 till San Francisco för att studera stadens HBTQ+-kultur. Han besökte bland annat ett bibliotekscenter som specialiserat sig på att ta vara på stadens queera historia.

San Francisco
San Francisco i USA, har en dokumenterad queer historia. Ända från guldruschens dagar i mitten av 1800-talet, då framför allt män befolkade staden, till idag. Staden fick officiellt beteckningen "Gay Capital of the World" 1964 av tidningen Life Magazine.

Här skapades regnbågsflaggan

I slutet av 1970-talet var stadens höjdpunkt som gay huvudstad. Regnbågsflaggan skapades och gayaktivisten Harvey Milk blev vald till det första öppet homosexuella förvaltningsrådet i USA.

I början av 1980-talet när hiv kom blev San Francisco hårt drabbat. Omkring 30 000 invånare beräknats ha drabbats av hiv och cirka 20 000 invånare har dött av aids från början av 1980-talet fram till 2010.

Idag bor det 3,2 miljoner personer i storstadsområdet.

HBTQ+ på biblioteket

San Francisco
När San Francisco public library byggdes i mitten av 1990-talet tillfrågades olika grupperingar i San Francisco om de kunde bidra till att fylla det. Biblioteket har därför till exempel en kinesisk och en spansk avdelning och en avdelning inriktad på HBTQ+.

Hbtq-avdelningen på biblioteket heter James C. Hormels Gay and Lesbian Center och ska fungera som en inkörsport till bibliotekets samlingar av hbtq-historia och HBTQ+-kultur, särskilt med tonvikt på det lokala. Biblioteket samlar in, bevarar och har som mål att kunna ge tillgång till material som visar på de flesta aspekter som finns inom HBTQ+.

Ett speciellt rum med HBTQ+-medier finns på tredje våningen i biblioteket. Det är en referenssamling med facklitteratur en del skönlitteratur och tidskrifter. I rummet finns ett antal studieplatser. Under mitt besök visades en utställning om barnböcker med HBTQ+-tema.

Material för alla intresserade

Målgruppen för centret är alla som är intresserade och söker information om hbtq. Det finns material för vuxna, tonåringar och barn. Den största delen av samlingen är förstås på engelska men det finns även böcker på andra språk. Centret ägnar särskild uppmärksamhet åt att samla in material som dokumenterar erfarenheter av grupper som ofta är marginaliserade även inom hbtq-samhället, till exempel funktionshindrade, ungdomar, äldre, svarta och etniska minoriteter.

I taket i referensbiblioteket och läsesalen finns en vacker muralmålning, Into the Light av Mark Evans och Charley Brown, med ett urval av kända HBTQ+-personer, till exempel Alexander den store, Oscar Wilde, Gertrude Stein och Harvey Milk. Målningen skildrar en allegorisk byggarbetsplats där män, kvinnor och barn tillsammans arbetar för att förflytta sig från okunnighetens mörker in i kunskapens ljus.

Spännande dagböcker

Centret samlar in material i en mängd olika format som böcker, tidskrifter och serier, kataloger, manuskript och fotografier. En del av arkivens samlingar består av knappar, t-shirts, affischer, personliga papper, dagböcker, flygblad och andra viktiga dokument som skildrar hbtq-historia i norra Kalifornien.

SF
Bibliotekarien och arkivarien Tim Wilson visade bland annat upp en spännande samling med dagböcker skrivna av en homosexuell man som kom till San Francisco på 1970-talet och som senare avled i Aids. I sina dagböcker berättar han om allt från besök på stadens barer och bastuklubbar till i de senare böckerna om sitt sjukdomsförlopp och sina besök hos läkare.

Samarbete med HBTQ+-filmfestival

Arkivet har också en stor samling med material från homoaktivisten Harvey Milks liv. En samling som kom till användning när filmen Milk gjordes 2008. På bibliotekets hemsida finns ganska utförliga register över arkivets innehåll.

De har en samling av film, video, lp-skivor, kassettband, och cd-skivor. Videosamlingen omfattar ett brett utbud av dokumentärer, spelfilmer, kortfilmer och tv-program som skildrar hbtq-samhället. De har ett samarbete med Frameline som är San Franciscos HBTQ+-filmfestival och arkiverar filmer som distribueras av festivalen.

I centrets verksamhet ingår också olika utställningar och offentliga program, ofta i samarbete med andra bibliotek, lokala organisationer eller enskilda personer. Under årets San Francisco Pride ordnade biblioteket bland annat författarbesök och filmvisningar av HBTQ+-filmer. De har programverksamhet under hela året med till exempel bokcirklar och meditation. Alla program på biblioteket har fri entré.

Lyfter en annars bortglömd historia

San Francisco
Det är väldigt intressant att komma till en miljö som San Francisco där HBTQ+-frågor hör till vardagen, och inte är något exklusivt som det kan vara här hemma. HBTQ+-personer är givetvis inkluderade på ett helt annat sätt än i Sverige, eftersom det bor så många öppna hbtq-personer i samma stad.

På gatorna i San Francisco och särskilt i stadsdelen Castro ser man väldigt många homosexuella som går hand i hand, eller som på andra sätt ger varandra ömhetsbetygelser. Kanske främst män men också många lesbiska par. Samkönade kärleksrelationer känns väldigt avdramatiserat och normaliserat, även om det förstås finns problem med både homofobi och hatbrott mot homosexuella här också.

Bibliotekets HBTQ+-center var kanske inte så häpnadsväckande i sin utformning, men att det finns känns stort i sig. Det hjälper till att lyfta en historia som annars riskerar att bli helt bortglömd.

rainbow
Förutom biblioteket så besökte jag också stadens hbtq-museum, ett kommuncenter för hbtq och den stora internationella HBTQ+-filmfestivalen Frameline37. Resan betalades av ett resestipendium från Svensk biblioteksförening.

Text och foto: Christer EdeholtChrister 

Läs hela Christer Edeholts rapport på Svensk biblioteksförenings hemsida

 

Lesbisk kärlek i litteraturen

Skrivet av: Anna Sahlén

Vad avses med begreppet lesbisk litteratur och finns behovet av en defintion? Annelie Bränström Öhman frågar den expertpanel som samlats för en begreppsdiskussion på Bokcafé Pilgatan i Umeå.

"Skitsamma. Jag är skön och härlig."

Skrivet av: Christer Edeholt

Rickard Engfors har bytt sitt glamourösa jobb som dragshowartist till att arbeta bakom scenen, bland annat som showproducent och stylist. I biografin Allt eller inget berättar han om varför han bytte yrke.

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Christer Edeholt den 20 februari 2014