Rondellhundar, vägrenar och tornälgar

Under älgjaktstider kan det även vara läge att jaga folkkonst. Hans Millgård reflekterar i sin krönika över de nya arterna i naturen. De som hittas i rondeller, längs vägar och, faktiskt, i älgtorn.

Den dök upp vid en raksträcka. Några meter från vägen var den på språng in i småskogen förmodligen skrämd av trafiken. Men den rörde sig inte, var som fastfrusen mitt i språnget. Hopsnickrad av obehandlat fyrkantsvirke. Visst var det en ren jag hade framför mig, det var helt klart. Men en ren av ett något annorlunda slag.
 
En vägren var det jag såg, adrenalinstinn och flyktberedd. En avlägsen släkting till rondellhunden, den nykomling i faunan som först dök upp i Linköping och sen spred sig som en godartad farsot över landet.
 
tornälg
Efter en stund ser jag en älg på andra sidan vägen. Tillverkad i samma material och i samma obehandlade skick verkar den ha siktet inställt på ett kalhygge strax intill.
 
När jag passerar platsen några dagar senare ser jag först inte till älgen men skymtar den strax efteråt liggande på rygg i ett snår. Den tycks ha gått omkull eller blivit kullputtad och ligger där helt hjälplös.
 
Efter några dagar är den glädjande nog på benen igen, kanske hjälpt av någon lokal djurrättsaktivist eller humoristiskt lagd älgjägare.
 
Som grädde på moset dyker ännu en älg upp. En som med rätta kan kallas skogens konung, Upphöjd till en oanad position sitter den nonchalant tillbakalutad i ett älgtorn med ena bakbenet käckt böjt över det andra. Med älgstudsaren nära till hands/klövs och en skylt med texten "Välkommen" vid sin sida utgör den en sorts naturnära installation som vi inte är bortskämda med, vi som råkar bo mer lantligt till.
 
Men historien tar inte slut här. Älginstallationen ändrar plötsligt karaktär från en dag till en annan. Den blir rent interaktiv! Nu har plötsligt den välkomnande skylten försvunnit och studsaren är hotfullt riktad mot det kronkrönta älghuvudet. Konstverket blir till i betraktarens öga sägs det men här tycks även nävarna ha del i skapelseakten.
 
älgar
Är det kreatören själv
som fixar och trixar med sitt verk eller är det en anonym betraktare som tar sig friheter? Gatukonst eller Streetart är en ung och dynamisk konstform i stadsmiljöer. Det jag ser här är kanske exempel på en lantlig motsvarighet, landsvägskonst.
 
Som av en händelse har boken Rondellhundar och schablonspindlar - Folkkonst i tiden hamnat på mitt bord. När jag läser den förstår jag kopplingen till den där första urrondellhunden och vad det var som gjorde den så omåttligt populär, kopierad och nyformad.
 
Det handlar om anonym kreativitet i det offentliga rummet och en möjlighet ”att busigt protestera mot känslan av att allt bestäms över våra huvuden” enligt Bengt Lärkner, docent i konstvetenskap vid Linköpings universitet som sammanfattar – Det är helt enkelt en mycket oskyldig form av civilt motstånd.
 
hälge
Men var hämtade
ren- och älgtillverkaren inspiration till sina djurskapelser?
 
Man kan ana en mödosamt hällristad älg i ett fjärran förflutet men jag skulle kunna sätta en tia på att ”världens roligaste älg” Hälge betytt mer, kanske särskilt Hälge tar korn på älgtorn. I den fäller skogens egen kung salta kommentarer till en hel rad lika märkliga som fantasifulla skapelser som dokumenterats av älgtornsentusiasten och fotografen Kurt-Lennart Holmgren.

Om man sen vill ha lite musik till kan man leta fram Älgarna demonstrerar eller någon annan av James Hollingworths och Karin Ljungmans populära älglåtar från 80-talet. Ett självklart val för en älgnörd!
 
Hans Millgård, Umeå stadsbibliotek

 
  1. Hälge tar korn på älgtorn

    Av: Holmgren, Kurt-Lennart
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1999
    Klassifikation: Tecknade serier

    Finns som: Bok
  2. James & Karins sångbok

    Av: Hollingworth, James
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1983
    Klassifikation: Särskilda former av vokalmusik

    Finns som: Bok

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Hans Millgård den 27 augusti 2009