Red Road

Smuts och smärta. Känns det igen? Det där att du måste nå botten för att veta hur det är längst ner i skiten innan du har valet att stanna eller vända, förändra, gå vidare. Som en katarsis - en rening i smutsen.

Ibland drabbas man av en film – inte med en uppercut utan med en smygande känsla av sorg. Det gör jag av mästerverket Red Road av brittiska regissören Andrea Arnold. Det här är "dirty realism" när den är som bäst.

Livet genom en kameralins

Att "storebror" ser oss blir vi väl medvetna om i filmen Red Road. Jackie (Kate Dicki) jobbar åt en bevakningsfirma. Sedd genom kameralinsen och i TV-monitorer lever människor sina liv, kämpar med sitt och förflyttar sig mellan jobb, hem, affärer, barer. Brottstycken sönderdelade i pixlar som flimrar förbi, numreras och ställs på rader i arkivskåp.

Jackie är betraktare. Hon zoomar in och rör sig med en joystick runt gathörnen. Hennes jobb är att se och anmäla det som verkar misstänkt.

Sitt eget mörker

Området kring Red Road är en skitig, trist, förfallen och mörk miljö i Glasgow. Höghus fyllda med människor som lever längst ner på samhällsstegen. Dagarna går och hon lär känna olika individer i det blå monitorljuset.

En man med en sjuk hund, ett förälskat par, en städerska osv. Hennes fritid är fylld av tomhet och frusna relationer. Något har gått förlorat.

En dag ser hon en man (Tony Curran) hon känner igen och hon följer honom på alla skärmar nästan till besatthet och till slut går hon ut i verkligheten för att konfrontera honom och jag vill bara pausa filmen och viska "nej" – för jag anar att hon kommer att öppna dörren till sitt eget mörker. Men kanske är det vad en människa ibland måste göra för att nå någon sorts försoning med ett oförsonligt öde och orka leva vidare.

Ny lovande brittisk regissör

Det här är en film som känns i varenda nerv. Den är inte dialogrik men bildrik. Karaktärerna är trovärdiga och så otroligt väl spelade och komplexa. En sociologisk thriller.

Andrea Arnold har tidigare fått en Oscar för en kortfilm (Wasp) och här har hon debutregisserat i en film som även den fick juryns pris i Cannes 2006. Filmen ingår i den trilogi av filmer i projektet Advance party som initierats av Lars von Trier där tre debuterande regissörer fått i uppdrag att utifrån samma karaktärer göra var sin film. Det är ett samarbete mellan danska studion Zentropa och skottska Sigma.

Arnolds film är den första. Film nummer två kommer under 2010 och heter Rounding up Donkeys. 2009 kom hennes andra film Fish Tank – ett nytt drama på samma höga nivå. Två fullträffar och man blir lycklig när europeisk film fått en ny lovande regissör som man ser fram emot att se fler filmer av.

Målgrupp:

Ämnesord

Tipsat av: Wiveca (Vicky) Uhlander den 13 juni 2010