”I dag är det lördag och jag ska fly från Sverige. Det låter helt skadat. Det borde inte finnas ord för det som händer nu. Men orden finns och allt är på riktigt.”

För tre och ett halvt år sedan anlände Salar till Sverige. Den långa och svåra flykten från Afghanistan var äntligen över. I Sverige skulle han kunna bo, gå i skola, leva resten av sitt liv i trygghet. I alla fall var det vad han trodde.

På flykt från Sverige

Efter tre avslag från migrationsverket är Salar nu på flykt, igen. Den här gången är det Sverige han flyr från. Han har inget val. Om myndigheterna tar honom kommer han sättas i förvar och utvisas till Afghanistan. Där är han så gott som död.

Salar hinner inte ta avsked av någon, inte sina vänner eller ens Karin som blivit hans svenska mamma. Från Malmö tar han tåget till Köpenhamn och vidare till Tyskland. Efter en svår resa kommer han så småningom fram till Paris.

I Paris träffar Salar Najib, som också flytt från Sverige. Deras enda chans är att få asyl i Frankrike. Men livet i tältlägret i Porte de la Chapelle är tufft. Salar plågas av saknaden efter sin svenska familj, och av minnena från den traumatiska flykten från Sverige.

Fiktiv berättelse som bygger på verklighet

Prinsen av Porte de la Chapelle är en fiktiv berättelse. Historien om Salar är inte sann men den hade mycket väl kunnat vara det. Inför skrivandet åkte författaren Annelie Drewsen själv till Frankrike och besökte ett av tältlägren i Paris. Som hon skriver: ”Det finns inte en Salar i verkligheten, utan tusentals.”

Prinsen av Porte de la Chapelle är en stundvis mörk och tung berättelse, men den är också fylld med familjekärlek och vänskap. Det är en viktig bok som ligger helt rätt i tiden och som alla som kan borde läsa.