Pengar
En klassiker som, genom sitt snygga språk och tidlösa teman, håller än idag och därtill är svår att lägga ifrån sig.
Var det till brudstol eller stupstock hon gick? O Gud!... ”Jag tror icke på honom, därför ska han straffa mig.” – där kom den igen, hennes gamla paradox! Var det straffet som nu skulle komma?
Selma Berg är 16 år och vet med bestämdhet vad hon vill få ut av livet. Med ungdomlig övertygelse och skärpa berättar hon för den bortkomne Axel Möller om sina mål och konstnärsdrömmar. Axel blir förtjust i Selma och de börjar planera en flykt från hembygden, en flykt som hejdas endast av en sak – pengar.
Oväntad utveckling
När jag börjar läsa Victoria Benedictssons Pengar inbillar jag mig att det ska bli en vacker kärlekshistoria. Ungdomlig kärlek som, mot alla odds, i slutet skall överleva och vinna. Författaren tar dock med mig på en helt annan resa och plötsligt står huvudkaraktären berövad sin framtid, olycklig och låst i ett giftermål som arrangerats av hennes farbror. Orsaken är just pengar. Eller åtminstone delvis. Det sena 1800-talets normer och kvinnosyn spelar förstås en roll i varför Selma inte får den frihet hon längtar efter.
Jag verkligen älskar språket i den här boken. Det är intelligent och roligt, även om det är en mestadels sorglig historia. Victoria Benedictsson har förvisso hämtat delar av handlingen från sitt eget liv, men också huvudkaraktärens tankar och synsätt tycks mig spegla författarens.
Snille och skärpa
Trots att Selma tvingas in i en huslig familjeroll så bibehåller hon sitt skarpa och upproriska sinne. Det är detta snille som gör mig fäst och jag finner att jag snart måste återvända till boken så fort jag lägger den ifrån mig. Selma Berg är en figur som kommer stanna kvar hos mig länge.
Victoria Benedictssons romandebut är lika delar roande som gripande. Boken är skriven för långt över hundra år sedan, men visar inte minsta tecken på sin ålder. Här möter vi tidlösa begrepp om ungdomlig iver och mognad, uppror och frigörelse, makt och pengar.
Även om handlingen tacklar dessa klassiska teman blir det aldrig förutsägbart eller fantasilöst. Här levereras nykter realism framför drucken romantik, med karaktärer vars öden känns trovärdiga – allt paketerat i ett rikt och rappt språk. Är du intresserad av klassisk litteratur är detta tvungen läsning, och det är ett högst angenämt tvång.