Nobelpris i litteratur - om umeborna får välja
Torsdag 10 december 2020 var det högtidlig prisceremoni för den lokala versionen av nobelpriset i litteratur. Det blev nästan full pott för Västerbottensförfattarna.
Den som ville kunde under hösten rösta på sin favoritförfattare. Vem skulle få nobelpriset i litteratur, om umeåborna själva fick bestämma? En festlig, corona-anpassad prisceremoni sändes från Väven torsdag 10 december 2020.
Tre nobelpris i litteratur delades ut. De tre pristagarna var Sara Lidman, Torgny Lindgren och Astrid Lindgren.
Motiveringar och boktips
Sara Lidman: "hon som ingen annan har gjort både norrländskan och norrländska livsvillkor kända. Oerhört viktiga berättelser som framställer det liv och den verklighet som dåtidens människor hade. Så nyttigt för nutidens människor i Sverige".
Läs till exempel Hjortronlandet, Lifsens rot och resten av Jernbanesviten.
Torgny Lindgren: "djup, underfundighet, humor och allvar genomsyrar detta författarskap som med rötterna djupt ner i den västerbottniska pinnmon tagit sina läsare till höga höjder såväl litterärt och språkligt, som filosofiskt och andligt.
Läs till exempel Pölsan, Hummelhonung, Norrlands akvavit och Merabs skönhet.
Astrid Lindgren: "Hon borde ha fått priset för massor av år sedan, hon är bra! Det finns ingen författare i världen som gett så mycket klokskap till både barn och vuxna som denna författare. Hon får priset för att hon inte väjde för det som var svårt och för sina starka tjejer.
Läs till exempel Bröderna Lejonhjärta, Ronja Rövardotter och Kajsa Kavat.
Övriga författare
Bland förslagen från umeborna fanns också Astrid Väring, en av dem som tidigt beskrev Västerbotten skönlitterärt. Hennes roman I som här inträden levandegör hur ett mentalsjukhus fungerade under tidigt 1900-tal, med utgångspunkt i det som fanns på Umedalen i Umeå. Även om mycket är annorlunda idag, är delar av Värings samhällskritik fortfarande aktuell.
Annika Norlin var ett annat förslag och hennes novellsamling Jag ser allt du gör beskrivs av en som röstade som “novellkonst som berör”. Boken nominerades också till årets Augustpris, med den här motiveringen: “Med skarp blick för mänskliga beteenden och en skev, lite sotig humor skriver Annika Norlin träffsäkert om bekräftelsetörst, sorg – och gruppdynamik i ett punkband på turné genom Europa.”
Några röstade på Karin Smirnoff som har skrivit trilogin om Jana Kippo. Den inleds med Jag for ner till bror som utspelar sig i fiktiva Smalånger, baserat på Hertsånger i Västerbotten. Men det är språket i ännu högre grad än platsen som gör böckerna om Jana Kippo så speciella, det går till och med att tala om ett kippo-språk.
Anita Salomonsson fanns också med som förslag. ”Språket, innerligheten – blir alltid berörd.” Så lyder en motivering, apropå romanen Huldas hus. Anita Salomonsson har verkligen intresserat sig för kvinnoöden. De kanske bortglömda eller till synes obetydliga människorna som i hennes romaner får ett slags upprättelse.
Har du nu dessa böcker hemma, plocka fram dem och läs. Eller låna dem på biblioteken. Många av titlarna finns också som ljudbok och e-bok.
Puffbild: Anders Magnusson, Umeå kommun