Med Stalin som gud

Magnus Utvik berättar om ett minimalt kommunistparti i början av 1980-talet, men lyckas ändå fånga något universellt i sin välskrivna självbiografiska berättelse.

Värnamo, Sverige. Det är tidigt åttiotal och de flesta i det lilla samhället är nöjda med livet som det är. Gå till jobbet, titta på någon av de två tv-kanalerna på kvällen, ta en grogg på lördag och åka till kusten på semestern. Ingen verkar kunna föreställa sig att tillvaron kan komma att se annorlunda ut eller önska sig någon förändring av samhället.

Går med i ett litet parti

Gymnasisten Magnus är med i det som numera kallas Ung Vänster, men är trött på kompromisser. Att Sovjetunionen framställs som fredligt samtidigt som landet invaderat Afghanistan är outhärligt för honom. När det lilla marxist-leninistiska partiet SKF/ML börjar leta sympatisörer i Värnamo blir Magnus genast intresserad.

Några år senare kommer han ut på andra sidan, lika ensam och förvirrad som avhoppade sektmedlemmar brukar vara. Under flera års tid har hela hans liv ägnats åt partiet, åt att försöka väcka intresse i landet för den rena marxistiska läran och föregångslandet, Albanien under diktatorn Enver Hoxha.

Flygblad har delats ut, tidningar sålts, möten hållits och vänner övergivits. Finns det längre ett liv utanför partiets snäva gemenskap?

Den mörka sidan av gruppdynamik

Trots att Magnus Utvik berättar så personligt om sina år som partisympatisör kan många känna igen sig i hans historia. Den extrema ideologi som SKF/ML och liknande minimala grupperingar stod för lockade få på sin tid och ännu färre idag, men jag tycker att Magnus Utvik fångar den mörka sidan av dynamiken som kan uppstå i en liten grupp.

Det spelar egentligen ingen roll om det är en hobbyklubb, en fackförening, ett parti eller en religiös församling. När gruppen för länge sedan glömt bort vad det egentligen var den ville åstadkomma, och bara ägnar sig åt att bekämpa verkliga och inbillade fiender är den nedåtgående spiralen ett faktum. Till slut återstår bara en sorts psykisk kannibalism, där den främsta motståndaren är de som tycker bara nästan som en själv.

Den som vill få en bakgrund till det åttiotal som Magnus Utvik skildrar har många bra böcker att välja på. Bland de mest fascinerande är Peter Fröberg Idlings bok Pol Pots leende och Lars Åke Augustssons De svenska maoisterna.

 

Sonja Viklund har ett förflutet i Umeåregionen och arbetar nu som chef på Mora bibliotek. Hon är fortfarande en ivrig tipsare på Minabibliotek och du kan läsa mer om henne i den här intervjun.

Alla monster måste dö

Av: Bärtås, Magnus Tipsat av: Sonja Viklund

En udda grupp turister på strikt kontrollerad rundresa i världens mest slutna land – Nordkorea.

Målgrupp:

Ämnesord

Tipsat av: Sonja Viklund den 28 mars 2012