Margaret Gärding tror på medmänsklighet

I januari 2016 besökte Margaret Gärding Ålidhems bibliotek för ett samtal om rasism och diskriminering i Sverige. Vi bad henne berätta om sig själv och svara på några frågor via mail.

Margaret Gärding
Sedan artikeln publicerades har Margaret Gärding tyvärr gått bort. Vi är glada och tacksamma för att vi kan dela en liten del av hennes kunskap via Minabibliotek.

Margaret Gärding är just nu doktorand vid Stockholms universitet och forskar där om kulturmöten och bistånd. Hon har lång erfarenhet av aktivism mot många typer av diskriminering och på den 24 januari 2016 besökte hon Ålidhems bibliotek för ett samtal om rasism och diskriminering i Sverige. Vi bad henne berätta om sig själv och svara på några frågor via mail.

Lång och bred erfarenhet av antirasism

– Jag är aktivist mot rasism och alla former av diskriminering och för rättvisa, mänskliga rättigheter och integration. Jag jobbar med dessa frågor i Sverige, på EU-nivå och globalt. Jag är och har varit aktiv i olika grupper, till exempel Anti-rasistiska akademin, Afrosvenskarnas riksförbund, var med i en samverkans grupp som skrev slutversionen av "AU Global African Diaspora Declaration" på ett AU-toppmöte 2012, har ingått i flera referensgrupper för förra regeringen kring integrationsfrågor och så vidare. Jag leder också ett projekt mot afrofobi, "Den afrikanska diasporan – rättigheter och möjligheter".

Vari bottnar ditt intresse för människorättsfrågor?
– Den bottnar i fem aspekter. Kvinnorna i min hemby i Sydafrika lärde mig om vikten av att ta ansvar för varandra, inom ramen för Ubuntu-filosofin.
– Jag är född i Sydafrika och har levt under Apartheid. Det förekom fruktansvärda brott mot de mänskliga rättigheterna på grund av den rasism och diskriminering som Apartheid byggde på. Jag har drabbats, min familj har drabbats och många  andra. Man lämnas med en känsla av "Aldrig igen!"
– Jag är före detta anti-apartheid aktivist, både i Sydafrika och har varit engagerad i den svenska anti-apartheid rörelsen. Jag vet att vi kan uppnå förändringar när tillräcklig många tar ställning och engagerar sig.
– Jag har jobbat inom bistånd i över 30 år och sett medmänniskors utsatthet, antingen på grund av svält, fattigdom, att de är flyktingar och så vidare. Vi behöver varandra.
– Jag har varit ett stöd för de som drabbats av rasism och diskriminering i Sverige i över tjugo år där jag bland annat har hjälpt till med anmälningar eller med praktiskt stöd.

Har du personlig erfarenhet av fördomar och rasism?
– Ja, jag har upplevt rasism, diskriminering och rasistisk våld.

Hur arbetar man mest framgångsrikt med att slå hål på fördomar praktiskt och konkret? Har du något bra exempel?

Händer utsträckta mot varandra
– Det centrala är ett möte mellan människor, medmänniskor, jämlika. Vi är mer lika än vi är olika. Vi ska inte reducera varandra till objekt som ska tolkas, förstås och analyseras. Det som har varit viktigast för mig i min resa genom olika kulturer har just varit detta möte med varandra. Att lära känna varandra. Med det som grund kan vi sedan lära oss om och hantera eventuella olikheter. Framför allt gör vi inte felaktiga antaganden om varandra och varandras kulturer. Vi ska bygga broar och öppna dörrar!

– Jag har ett bra exempel, men det är lite av ett omvänt exempel. Min mamma hälsade på mig i Sverige 1981, jag bodde i en mindre stad. Vi var de första med afrikanskt ursprung som bodde där och jag kände inte många. Tyvärr upplevde hon och jag ganska mycket rasism, blev kallad N-ordet och så vidare . Någon hade knuffat henne när hon hade varit på stan ensam. I affärerna var det folk som trodde att vi skulle stjäla saker. Mamma var ganska besviken och tyckte att jag borde komma hem till Apartheid-Sydafrika! Av en ren tillfällighet ville studenterna på min kurs, jag var lärare på Sida Sandö, lära sig att laga sydafrikansk mat. Jag bjöd hem alla tolv och mamma lärde dem att laga mat. De hade så roligt tillsammans trots språkproblem! De lärde henne om Sverige och hon lärde dem om Sydafrika och om att laga maten från landsbygden. När de kramades hejdå var mamma glad och lite tårögd. "Vilka fina människor. De är verkliga abantu, de är precis som vi!" Hon pratade ofta om dem i Sydafrika.

Har du något som du vill tilläga?
– Jag tror på människan, på medmänsklighet och våra möjligheter att skapa fred och rättvisa i världen. Små steg i taget. Jag har träffat många svenskar som har hjälpt mig att göra Sverige till mitt hem. Visst har jag upplevt rasism och diskriminering, men jag har också upplevt stöd och medmänsklighet. Det ger mig hopp och inspirerar mig.

 

Svart kvinna

Tipsat av: Anna Sahlén

En antologi vars många vittnesmål visar på en uttalad rasism i dagens Sverige.

Inkluderande bilderböcker

Skrivet av: Minabiblioteks redaktion

En lista på bilderböcker som tar upp olika aspekter av mångfald, framtagen i samband med kampanjen "Bibliotek mot rasism".

Kampen mot apartheid

Skrivet av: Wiveca (Vicky) Uhlander

En av de författare som föreläste på bokmässan i Göteborg 2010 var den sydafrikanska författaren och nobelpristagaren Nadine Gordimer vars romaner präglats av kampen mot apartheid. Vicky Uhlander tipsar om några av hennes böcker.

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Maria Nordenback den 20 januari 2016