Lesbisk kärlek i litteraturen

Vad avses med begreppet lesbisk litteratur och finns behovet av en defintion? Annelie Bränström Öhman frågar den expertpanel som samlats för en begreppsdiskussion på Bokcafé Pilgatan i Umeå.

Eva-Borgström, Jenny-Björklund och Kerstin Munck på Bokcafé Pilgatan

Eva Borgström, Jenny Björklund och Kerstin Munck i samtal på Bokcafé Pilgatan.

I sin avhandling Kärleken utan namn diskuterar Liv-Saga Bergdahl vad begreppet lesbisk litteratur kan avse. Den definition hon använder där är "romaner skrivna av kvinnliga författare som handlar om lesbisk kärlek och är skrivna från ett inifrånperspektiv".

Synlig och osynlig kärlek

I avhandlingen ligger fokus på de tre 1930-talsromanerna Charlie av Margareta Suber, Fröknarna von Pahlen av Agnes von Krusenstjerna och Kris av Karin Boye, berättelser där den lesbiska kärleken är både synlig och osynlig på samma gång.

Liv-Saga Bergdahl menar på att ett begrepp utgör en grund för att tala om något:

– Det gör det möjligt att sammanföra ett litterärt material, som kan och och bör sammanföras med annan litteratur i andra frågor.

Litteratur med lesbiska teman

Jenny Björklund vill inte tala om lesbisk litteratur eftersom det då finns en risk att den petas in i ett fack. Hon väljer istället att prata om "litteratur med lesbiska teman" och tänker att män också kan bidra.

Foto av fasaden på bokcafé Pilgatan i Umeå
Eva Borgström insåg på ett konkret sätt att litteratur inte får vara lesbisk när hon skulle skriva en text om Sapfo. Eva Borgström berättar att majoriteten av den litterära forskningen kring Sapfo och drottning Kristina har ägnats åt att argumentera mot deras lesbiskhet.

– När det har ägnats så fruktansvärt mycket möda på att förneka att kvinnor kan bli förälskade i kvinnor, som kvinnor ju kan, så tyckte jag att det var ett spännande ämne att forska i.

Finns det några kännetecken, ett lesbiskt språk, en stil, en genre? undrar Annelie Bränström Öhman.

Selma Lagerlöf och Sophie Elkan

Kerstin Munck som skrivit flera artiklar om Selma Lagerlöfs dolda kärlek beskriver kärleksbreven till Sophie Elkan som en biografisk nyckel till författarskapet. Dessa publicerades i urval 1993 under titeln Du lär mig att bli fri. Efter att ha tagit del av breven fann Kerstin Munck att nästan varenda bok av Selma Lagerlöf handlar om kärlek med förhinder.

– Kan det hänga samman med att hennes egna känslor inte var accepterade i det samhälle som hon levde i?

Hon hittar även ett språkbruk i korrespondensen som återfinns i flera av Selma Lagerlöfs böcker. Flera formuleringar gissar hon kan tolkas som privata vinkningar till Sophie Elkan, men kanske också till de homosexuella kollektiv som vid denna tid fanns i Europas större städer. 

Nutida och kommande trender

Liv-Saga Bergdahl och Anneli Brännström Öhman på bokcafé Pilgatan

Liv-Saga Bergdahl och Annelie Bränström Öhman.

Liv-Saga Bergdahl säger att en recension av hennes avhandling tog upp att det idag inte finns någon lesbisk litteratur att tala om. Men det tycker hon inte alls stämmer utan tipsar om Christine Falkenlands Vinterträdgården och Anna Lytsys Fru Freud och jag.

Lesbiska i litteraturen är ofta vita medelklasskvinnor men Vinterträdgården som handlar om en 40-årig förskollärare i Skövde som blir kär i en iranska tar ett steg bort från det, berättar Liv-Saga Bergdahl.


Jenny Björklund ser två trender:

– Dels tror jag att böcker med tydligt lesbiska teman fortsätter att komma ut som Kristina Hultmans Undersökningen eller When I woke up this morning I felt so gay från 2009 och Mian Lodalens Tiger från i höstas. Det sprider sig även till ungdomslitteraturen och barnböcker. Och jag tror också att lesbiska teman sprider sig till mainstreamkulturen.

– Det har kommit många komma-ut-böcker och dem kan jag tänka mig fortsätter ges ut. Jag tror och hoppas att lesbiska motiv kommer att bli mer självklara inom litteraturen. Det finns en väldigt stor politisk kraft i goda berättelser, säger Eva Borgström.

Text och foto: Anna Sahlén, Minabibliotek.se

Litteraturforskarna Liv-Saga Bergdahl, Kerstin Munck, Jenny Björklund och Eva Borgström samtalade med Annelie Bränström Öhman om lesbisk litteratur på bokcafé Pilgatan i Umeå den 18 november 2010.

  1. Kärleken utan namn

    Undertitel: identitet och (o)synlighet i svenska lesbiska romaner
    Av: Bergdahl, Liv Saga
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2010
    Klassifikation: 1900-talets litteraturhistoria

    Finns som: Bok
  2. Charlie

    Av: Suber, Margareta
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2005
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  3. Kris

    Av: Boye, Karin
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1934
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  4. Du lär mig att bli fri

    Undertitel: Selma Lagerlöf skriver till Sophie Elkan
    Av: Lagerlöf, Selma
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1993
    Klassifikation: Svensk litteraturhistoria

    Finns som: Bok
  5. Dunungen

    Undertitel: lustspel i fyra akter
    Av: Lagerlöf, Selma
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1914
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  6. Vinterträdgården

    Undertitel: roman
    Av: Falkenland, Christine
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2008
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  7. Fru Freud och jag

    Undertitel: en historia om begär : roman
    Av: Lytsy, Anna
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2009
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  8. Tiger

    Av: Lodalen, Mian
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2010
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok