Poesi, boxning och rörelse
Lena Bezawork Grönlund växte upp i Hörnefors. Med sin debutbok Slag har hon fångat en far och en dotters upplevelse av både utanförskap och tillhörighet.
Lena Bezawork Grönlunds debutroman Slag har lovordats av flera recensenter. Den poetiska berättelsen om Fikirte och hennes pappa är lätt och svävande, men samtidigt kärnfull och träffande.
Far och dotter
Fikirte och Amanuel befinner sig långt ifrån sina etiopiska rötter och möter svårigheterna i att försöka finna sitt sammanhang på den plats där de hamnat. Amanuel vill inte tala om det som varit. Fikirte vill inte tala om det som är. Men genom sin kärlek till boxning har de en plats där de kan mötas.
Att boxning blev ett centralt tema i Lena Bezawork Grönlunds bok har sin förklaring i ett fotografi som hon burit med sig i många år och som blev utgångspunkten för berättelsen.
– Det är en bild som har berört mig och som jag har tyckt väldigt mycket om, ett svartvitt foto av en man i 35-årsåldern och en pojke i 10-12-årsåldern som står och boxas på varsin boxningsboll. Det visade så mycket på hur barnet tog efter den äldre och jag ville skildra det, hur vi formas av vår miljö men också bandet mellan barn och förälder.
Lyrik och prosa
Lena Bezawork Grönlund började skriva lyrik när hon läste en sommarkurs i USA, i samband med studier i litteraturvetenskap. I sina dikter har hon ofta valt att utforska erfarenheterna hos personer som lämnat sitt födelseland. Själv kom hon till Sverige som ettåring. Hon adopterades tillsammans med sin tvillingsyster och växte upp i Hörnefors.
Även Slag började som en dikt men efterhand förstod Lena Bezawork Grönlund att det var mer en berättelse.
– Den innehöll mer rörelse och jag började utveckla karaktärerna. Jag jobbade heltid samtidigt som jag skrev så det var en text som växte fram väldigt långsam som jag gick tillbaka till då och då. Jag tror att det var bra att jag tog tid på mig, det var lättare att se vilka delar jag behövde jobba på, säger hon.
Poetiskt författande
Själv upplever hon att det framför allt är rörelsen som skiljer sig åt mellan hennes dikter och hennes längre texter.
– När jag har skrivit poesi har det mer handlat om att skildra något statiskt, annars har jag nog tagit med mig mycket av poesin in i mitt prosaskrivande och texten befinner sig också i något slags gränsland av poesi och prosa. Den innehåller mycket bilder och metaforer, men det var inget jag tänkte på när jag skrev texten. Jag har läst mycket litteratur som använder naturen på det sättet så det kanske kommer därifrån också. Jag gillar författare som har ett lyriskt språkbruk som Toni Morrison, Louise Erdrich, Jamaica Kincaid och Jerker Virdborg.
Mellanförskap
I texten dyker det då och då upp amhariska ord.
– Jag har ofta uppehållit mig i det faktum att man kan befinna sig på två platser samtidigt, eller stå med ena foten i ett land och den andra i ett annat. Jag ville försöka få ihop få två verkligheter i en text och tänkte att det går att göra via språket, säger hon.
På olika sätt berättar Slag om erfarenheter i en postkolonial värld. Fikirte och Amanuel lever på en plats där de inte utgör normen, där rasismen begränsar dem och de befinner sig i ett slags mellanförskap. Även i sin lyrik har Lena Bezawork Grönlund utforskat liknande teman som rör flykt, migration och förhållandet till ett svunnet födelseland. I april 2017 kommer några av hennes dikter vara med i en antologi som ges ut i USA.
Inspirerande debut
Skrivande och läsande har gått hand i hand genom Lena Bezawork Grönlunds liv ända sedan hennes föräldrar läste mycket för henne som liten. I vuxen ålder har hon bland annat studerat litteraturvetenskap och kreativt skrivande. Sedan några år jobbar hon som bibliotekarie och arbetar aktivt med mångfaldsfrågor.
Romandebuten har inspirerat Lena Bezawork Grönlund till att vilja fortsätta skriva. Just nu håller hon på med en text som anknyter till Slag och eventuellt handlar den om en dotter till Fikirte, berättar hon.