Kvällens röster är en samtida klassiker i nyöversättning. En koncentrerad berättelse om människorna i ett litet samhälle på den italienska landsbygden. Boken utspelar sig under en begränsad tid men berättar om en längre period som innefattar de omvälvande åren kring andra världskriget. 

Lysande dialog

Natalia Ginzberg skildrar bykänslan och relationerna mellan och inom familjer med precision. Hon skriver om kärlek och parrelationer samtidigt som bakgrunden bildar ett historiskt dokument, en beskrivning av friktionen mellan socialism och fascism i landet parallellt med krigets verkningar.  

En ung kvinna står i centrum, tillsammans med en familj vars son hon kommer nära. Den rappa dialogen är en stor behållning, inte minst det lysande stilgreppet med den ensidiga dialogen mellan mor och dotter. 

Boken fick mig till viss del att tänka på Ernest Hemingways A farewell to arms, även om jag tycker att Natalia Ginzberg lyckas bättre med helheten. Dessutom är detta en bok som går att läsa på en eftermiddag. Johanna Hedenberg har översatt och hennes intressanta förord ger ett mervärde till texten.