Under ett antal år på 90-talet var jag engagerad i biståndsföreningen Emmaus. Jag ville göra något för att hjälpa människor i fattigare länder, och jag ville göra det genom praktiskt, handfast arbete. När jag kom dit förstod jag snart att jag hade hittat rätt. Emmaus-föreningen har massor av bra sidor, men det var särskilt en aspekt som snart slog mig: Att jobba där fick mig att må bra.

 

I själva verket är det en etablerad sanning i Emmaus filosofi att arbetet har en självläkande effekt, så min egen erfarenhet var bara ytterligare en bekräftelse på vad Emmaus grundare, Abbé Pierre, formulerade på 40-talet. Jag såg det ofta hos andra, när någon särskilt ledsen människa stått och pressat klädbalar en timme i sitt anletes svett och sedan fått ett nytt ljus i ögonen.

 

Det är så enkelt: När du hjälper andra, när du gör goda gärningar och när du behövs, då hjälper du samtidigt dig själv. Vi hade också ett annat mål på Emmaus: Fikakontot skulle överstiga bensinkontot. Och med det ville vi säga att den sociala samvaron var väldigt viktig. Jag tror att många Emmaus-medarbetare instinktivt kommer dit av egoistiska skäl, för att hitta gemenskap och för att hitta mening – och på kuppen gör de en hedervärd insats för andra.

 

Stefan Einhorn skriver i sin bok att ett av de allra värsta ordspråk han vet är: ”Det är tanken som räknas.” Detta, skriver han, är evig lögn. Det är naturligtvis handlingarna som räknas. En god handling måste inte nödvändigtvis föregås av en god tanke. Det går så bra att vara lite ego, bara resultatet av handlingen är att man är snäll i praktiken, att man faktiskt hjälper någon annan.

 

Vägen till äkta framgång och lycka är att visa omsorg för andra, påpekar Einhorn. Men kan vara krävande att vara snäll, och ibland kräver det stort mod att hjälpa. Jag kom att tänka på en av mina stora läsupplevelser: Vem ska trösta Knyttet? av Tove Jansson. Denna vackra bilderbok är full av visdom, och handlar om möten mellan människor, om ensamhet och mod.

 

Knyttet nås på sin ensamma vandring av ett meddelande från det ännu mindre Skruttet – den hemska Mårran är efter henne, hon behöver hjälp! Först då, när hans vandring får mening och mål, vågar han bryta sin isolering, kliva fram ur skuggorna och säga Hej! till de han möter. Knyttet tvekar inte att hjälpa Skruttet, trots att han är så förtvivlat liten och rädd själv. Och med jubel skriver Tove Jansson: ”Nu tröstar vi varandra, och är aldrig rädda mer.”

 

Tove Jansson och Abbé Pierre var båda mycket kloka, liksom Stefan Einhorn är. Läs deras böcker! Om abbé Pierre finns till exempel biografin En våg av godhet: om abbé Pierre och Emmausrörelsen av Ingrid Ydén-Sandgren.

 

 

Krönika av Åsa Grenholm, Robertsfors bibliotek.

 

1. Konsten att vara snäll

   Av: Einhorn, Stefan

   Språk:

   Svenska

   Publiceringsår: 2005

   Klassifikation: Etik

   Finns som: Bok

   

2. Vem ska trösta knyttet?

   Av: Jansson, Tove

   Språk:

   Svenska

   Publiceringsår: 2014

   Klassifikation: Bilderböcker och kapitelböcker på svenska för små barn

   Finns som: Bok