Jag sitter och skriver detta medan snöstormen viner utanför. Vi har firat alla helger detta märkliga år 2020 och nyss klivit över tröskeln till ett nytt år. Osökt tänker jag på julnatten i Ekeby i Gösta Berlings saga, en av Selma Lagerlöfs mest älskade berättelser som utkom 1891.

Selma Lagerlöf talar till läsaren

Att läsa Anna-Karin Palms biografi har varit ett äventyr och en stor läsupplevelse denna jul, vilket även återfört mig till flera av hennes verk. Just Gösta Berlings saga var den första bok jag minns att jag läste själv. Den fanns i bokhyllan hemma. Annars var det Nils Holgersson som fröken läste ur i skolan i början på 1960-talet som nog var min allra första kontakt med Selma Lagerlöf.

Biografin spänner över hela hennes liv, från barndomen på Mårbacka, där den lilla flickan Selma föddes som yngst av fyra syskon 1858, till hennes död 1940 i det nya ombyggda och av Selma återköpta barndomshemmet.

Det som gör berättelsen extra spännande och trovärdig är dels Anna-Karin Palms gedigna arkivarbete, mycket har ju skrivits om hennes liv redan, dels återgivningen av autentiska brev från och till Selma. Dessa fick inte publiceras förrän 50 år efter hennes död enligt hennes testamente. Breven skapar en autenticitet som gör att Selma själv talar till läsaren genom tid och rum.

Ett emaniciperat liv

Ibland sägs att livet överträffar dikten och det är också det som gör att jag läser om hennes liv med lika stort intresse som jag läser historiken över hennes utgivningar och priser. Som kvinna väljer hon ett emanciperat liv från första början då hon mot sin faders vilja i unga år väljer att utbilda sig till lärarinna i Stockholm för att sedan arbeta i Landskrona under flera år.

Under en era av kvinnors kamp, inte bara för rösträtt utan också för att få vara myndiga i egen person trots giftermål, blir hon en förebild. Hon är också själv aktiv inom kvinnorörelsen på flera olika sätt. Hon är första kvinna att så småningom få ett nobelpris 1909 och första kvinnan att ta plats i Svenska akademin 1914.

Vägen dit är inte lätt då hennes utgivningar nagelfars av manliga kritiker i en tid då de flesta författare var män. Den ton av saga och magi, spöken och mirakler som finns i flera av hennes verk har varit henne till nackdel, särskilt i början. Men efter hand blir Selma Lagerlöf en av våra största författare även internationellt.

Analyser och utgivningshistoria

Hon gör ett livsval att avstå familj och barn, och väljer att skriva, resa och vara fri att älska och omge sig med kvinnliga vänner. Några få av dem kommer att stå henne nära. En närhet som ofta fick levas ut i lönndom men som i breven kunde kläs i ord.

I boken lär vi känna Sophie Elkan, Valborg Olander, Ida Bäckman, Henriette Coyet med flera där framför allt de två förstnämnda kommer att stå henne närmast, ibland med förvecklingar och svartsjuka, vilket framgår i breven som skrivs mellan dem. Sophie Elkan går bort före Selma Lagerlöf medan Valborg Olander kommer att närvara när hon drar sitt sista andetag.

Anna-Karin Palm ledsagar oss genom hela Selma Lagerlöfs utgivningshistoria med både bemötanden i pressen, svensk såväl som utländsk, men också analyser och ramhandlingar till de flesta stora verken som Gösta Berlings saga, En herrgårdssägen, Jerusalem, Herr Arnes penningar, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (utgiven på uppdrag till folkskolan), Körkarlen, Kejsaren av Portugallien och många fler fram till hennes sista bok Höst 1933.

Filmatiseringar

Postumt kom Från skilda tider ut mellan åren 1943-1945. Karl-Otto Bonnier kom att bli hennes förläggare och flera av hennes böcker översattes till ett flertal språk. Hon skrev i tidningar och tidskrifter men även tal och pamfletter och teatermanus. Ett nytt konstnärligt medium hade också börjat etableras – filmen.

Det gjordes ett stort antal filminspelningar på flera av hennes böcker. Från början av Mauritz Stiller och Victor Sjöström. På SVT play såg jag själv Körkarlen från 1921 för ett tag sedan och vem minns inte Ingvar Hirdwalls rolltolkning av Kejsaren från Portugallien? Den gick som tv-serie 1992 i regi av Lars Molin.

Selma Lagerlöfs resor

Det är också så häftigt att läsa om Selmas resor i början av vårt århundrade, när tåg med ett otal byten var enda möjligheten att resa ut i Europa. Redan 1895 gick första utlandsresan till Italien med Sophie, med tåg förstås men med häst och vagn över Alperna.

Hon reste med Sophie till Israel via Egypten, red på kameler i öknen och lärde känna flera ur ortsbefolkningen där de for fram. Det är lätt att för sin inre syn se dessa damer i sina långa kjolar och stora hattar (de var ju redan i 40-årsåldern) besöka små byar utanför Jerusalem. Fina gamla foton finns i hela boken.

En omvälvande tid

Ja, det finns så otroligt mycket mer att läsa i denna fantastiska bok som också är en historisk läsupplevelse då Sverige och världen genomgår en stor förvandling under Selmas livstid och som hon så klart relaterar till. Det är inte bara händelser som Titanics undergång, finska inbördeskriget, ryska revolutionen, bondetåg, Amundsens sydpolsexpedition och radions, bilens, ljudfilmens och flygmaskinernas intåg som vi får uppleva genom Selmas ögon utan även ett bondesamhälle i förändring, industrialisering och dödliga epidemier.

Men det som framför allt kommer att bli mest omvälvande är första världskriget med alla sina fasor. Selma får se att kvinnor äntligen blir myndiga som gifta och får rösträtt men hon hinner också se Hitler och nazismens frammarsch och andra världskrigets utbrott. Hennes ställningstagande för judar kommer att få stark kritik i Tyskland (bland andra Sophie Ellkan var judinna). Men krigets andra år gick Selma bort och fick inte uppleva freden och folkhemmets framväxt.

Foto: Vicky Uhlander

Tyvärr fick jag inte vid mitt besök med mig några skott av den parasollsäv Selma tog hem från Egypten och som man kan köpa på Mårbacka men som tur är så har en annan familjemedlem gett mig ett skott därifrån. Den växer nu upp till taket och på krukan har jag fäst ett foto av Selma och Sophie.