Jag tror jag går in i hans rum och öppnar en väska till
Om livet, kärleken och döden.
Konstnären Marie-Louise Ekman och skådespelaren Gösta Ekman levde tillsammans i ett 30-tal år innan han dog i cancer 2017. Jag tror jag går in i hans rum och öppnar en väska till består av utvalda dagboksanteckningar från Gösta Ekmans tidiga liv och prosalyrik av Marie-Louise Ekman. Hon skriver om hur det var när hennes make dog, om deras gemensamma innan och hennes efter.
Genom livet
Dagboksinläggen börjar när Gösta Ekman är i 19-årsåldern. En ung man som prövar sina vingar som skådespelare, som grubblar över livet och kärleken. Hans vänliga röst spelas upp för mitt inre öra när jag läser.
Ungdomen är inte bara ljus och lätt. Han skriver om sina tvivel och sitt självmordsförsök. Och hur det är när hans kära farmor dör och han själv befinner sig mitt i livet. Det blir en spegel för det döende som Marie-Louise Ekman parallellt skildrar, ett palliativt kammarspel som utspelar sig i parets lägenhet 40 år senare.
Texten är luftig och snabbläst. Som läsare får vi egentligen bara glimtar, men det räcker en bra bit. Förutom de korta inblickar i konstnärsparets liv som ges, är det här en bok som skildrar livet och döden på ett rakt sätt.