Jag ska egentligen inte prata om det här
En uppföljare om vårdbiträdet Moa. Hon drömmer fortfarande om att jobba med teater men hamnar i strålkastarljus av helt andra anledningar.
Boken är en fristående fortsättning på Jag ska egentligen inte jobba här. Moa arbetar som vårdbiträde på ett äldreboende under premissen att det bara är något som hon gör tillfälligt, tills hon har fått in en fot i teaterbranschen.
Som en plan B har Moa skrivit en roman med ett inifrånperspektiv på äldreomsorgen. När ett förlag antar boken leder det henne rakt in i en intensiv och stundvis glamourös värld, helt olik hennes långa arbetspass med blöjbyten, kvällsmediciner och pipande larm. Hon får stor uppmärksamhet som arbetarförfattare och bokas in på intervjuer och framträdanden i media där hon förväntas ge expertsvar på omfattande omsorgsfrågor.
Vilsen i succén
I skuggan av framgången finns besvikelsen från Moas kollegor, som känner sig utpekade och missförstådda. När Moa dessutom gör bort sig ordentligt på Bokmässan ställs även relationen till pojkvännen på ända.
Jag fastnade speciellt för Sara Beischers fina beskrivning av Moas vilsenhet och ibland tvivelaktiga agerande i den nya situationen. Detta är en fin roman med många olika bottnar och med en rak och ärlig skildring av Moas önskan om att lyckas med något.
Boken handlar om Moa, 19 år, som flyttar till Stockholm för att söka jobb som skådespelare.
Många linjer löper genom denna bok; arbetslinjen, livslinjen, den raka linjen framåt och linjen som skiljer dem innanför från dem utanför.
Sara sitter fast i sitt förhållande och i ett jobb hon inte trivs med, men mest av allt i sina egna spärrar. Fler tips
Jag ska egentligen inte jobba här
Tipsat av:
Åza Sjöstam
Linjen
Tipsat av:
Anna Sahlén
Du hasar av trygghet
Tipsat av:
Anna Sahlén