Jag kan nästan känna solen
En otroligt fin och känslostormande ungdomsroman. För dig som njuter av att svepas med i de stora känslorna.
Siri är, enligt henne själv, en vanlig tjej. Hon sticker inte ut på något vis. Hon är lagom och hon trivs med det. Vega däremot, hon är eld och is på samma gång.
Det är vackert och förvirrande. Dagen Vega kliver in i klassrummet händer det något med Siri. Det kommer aldrig bli som innan. Innan pistolskotten.
En hyllning till tonårsförälskelser
Jag kan nästan känna solen är en berättelse som känns. Den träffade mig rakt i hjärtat. I efterhand har jag lite svårt att beskriva den på något annat vis än just så, den kändes. Berättelsen fick mig att känna så mycket att det nästan gjorde fysiskt ont att läsa.
Inte för att berättelsen om Siri och Vega är ovanligt sorglig eller hemsk. Tvärtom, det är en mysig berättelse om den första kärleken. Om att växa upp och allt det andra som kan höra till när du går i nian.
Berättelsen om Siri och Vega fick mig att vilja gå i högstadiet igen. Bara för att få känna alla känslor på det där stora sättet tonåringar kan göra.
Ett måste för dig som gillar lågmälda men tankeväckande ungdomsromaner.