Inom sjukhusets slutna väggar
De gamla sinnessjukhusen finns inte kvar i vårt moderna samhälle, men däremot finns deras avtryck kvar. Många författare och filmare har genom åren låtit sig inspireras till att skildra livet på dessa institutioner.
drömma om allt som de inte kan få:
drömma om smycken, om dans och om vin
och om en man som är kostbar och fin
Dessa rader skaldades av Agnes von Krusenstjerna i diktcykeln Nunnornas hus. Den skrevs på ett mentalsjukhus i Malaga där Agnes von Krusenstjerna vid det tillfället var inlagd.
Mytomspunna institutioner
Mentalsjukhus, hospital, sinnesjukhus, dårhus, asyl – många namn har genom tiderna använts för de byggnader och institutioner som omhändertagit psykiskt sjuka eller de som historiskt benämndes som rubbade, tokiga, galna, dårar och idioter.
Benämningarna går naturligtvis parallellt med psykiatrins historia och vår syn på själslig sjukdom. I detta går det att fördjupa sig mycket. Idag har vården genomgått stora förändringar, liksom våra kunskaper om de många olika diagnoser och tillstånd som ryms inom begreppet psykisk ohälsa.
Men själva institutionerna som sådana är fortfarande omgärdade av myter och förutfattade meningar. Med historisk blick är det också fortfarande tacksamt att använda dem som miljö i litteratur och film.
Umedalen – från mentalsjukhus till kulturområde
Umedalens bibliotek ligger i det gamla Umedalens sjukhus. Biblioteket har funnits på området sedan första början, då som ett medicinskt bibliotek. I slutet av 1970-talet kunde även allmänheten besöka biblioteket och 1994 blev det ett integrerat folk- och skolbibliotek under Västangårds skolas ansvar.
Idag finns en mängd olika verksamheter på Umedalsområdet och själva parkområdet är nu en omtalad skulpturpark under Galleri Andersson Sandström, som också finns i området. Vi får fortfarande besök av både gamla patienter och personal, och lika ofta får vi frågor kring själva området. "Var låg den så kallade Stormen?", "Spökar det i de lokalerna?", "Vågar ni gå i kulvertarna?"
Det som för många äldre Umeåbor var ett mytomspunnet område, lever fortfarande kvar hos många och fortsätter att fascinera. Till exempel har Fanny Carinasdotter gjort en utställning, visad på Västerbottens museum för ett par år sedan och det skrivs uppsatser och artiklar. 2013 satte Skuggteatern upp föreställningen Allt kommer att bli bra som utspelar sig på Umedalens gamla sjukhus.
Mentalsjukhus som miljö
Milos Formans film Gökboet, som bygger på Ken Keseys bok, är just ett sådant exempel som både har en kritisk blick, men samtidigt visar på en längtan till livet utanför murarna. McMurphy, spelad av Jack Nicholson i en av sina paradroller, bryter mot den enväldiga sköterskan regler och "straffas" med lobotomering. Så kan mentalsjukhuset få vara symbol för en samhällshierarki där överhet, i det här fallet sjukhusledningen, utgör toppen.
Astrid Väring skrev om Umedalen
För Umedalens räkning kom det att bli Astrid Värings roman I som här inträden som blev sin tids mest kontroversiella och omdebatterade bok. Den filmades året därpå med Georg Rydeberg i huvudrollen och i regi av Arne Mattson.
Boken är i grunden ett svartsjukedrama där huvudkaraktären Tomas Eckert blir intagen på ett mentalsjukhus – där just Umedalens sjukhus ansågs lätt kamouflerat. Boken var också en partsinlaga av Astrid Väring mot psykiatrins vårdmetoder vid den här tiden och bemöttes med en hel del kritik. Boken följdes sen av Föranleder ingen åtgärd.
Sjukdom och identitet
Pontus Joakim Olofsson debuterade 2013 med en liten pärla i science fiction-genren. Boken KoMo är en framtidsskildring som ifrågasätter hur vårt användande av psykofarmaka påverkar vår identitet och självuppfattning. Du kan läsa mer om den i boktipset här till höger.
Carola Hanssons roman Steinhof utspelar sig i Ungern 1956 och handlar även den delvis om att förlora sin identitet. Magda tvingas fly till ett nytt land, nya omständigheter och helt rita om sin livsplattform. Delar av romanen utspelar sig på mentalsjukhuset Steinhof.
Himmelsdalen av Marie Hermansson är en både spännande och ifrågasättande roman vad gäller psykiatrisk vård. Vad bestämmer skillnaden mellan sjukt och friskt? Här hittar vi också problematiken med identitet. Ramhandlingen utgörs av två tvillingbröder, Daniel och Max, den senare intagen för utbrändhet på ett så kallat vilohem i Österrike, Himmelstal. Daniel åker från Sverige för att besöka sin bror som behöver hjälp och upptäcker att Himmelstal inte är vad det utger sig för. En riktig thriller!
Spänning inom psykiatrin
En saknad patient
Flera utländska författare har skrivit spännande och intressanta böcker som helt eller delvis utspelar sig i anstaltsmiljö. Dennis Lehanes bästsäljare Patient 67 utspelar sig på Shutter Island, en hårdbevakad ö för brottslingar och en sorts rättspsykiatrisk anstalt avskuren från övriga världen.
Dit beger sig Teddy Daniels med en poliskollega för att utröna vart en försvunnen patient har tagit vägen och för att försöka tyda det meddelande hon lämnat om patient nummer 67. En storm närmar sig ön och samtidigt börjar Teddy sakta tappa fotfästet och spänningen tätnar, även för läsaren. Filmen Shutter Island, regisserad av Martin Scorsese, är baserad på boken.
En väg tillbaka till livet
Karin Fossum skrev 1999 boken De galnas hus. Här möter vi den unga kvinnan Hajna som vårdas under ett år på en sluten avdelning på ett mentalsjukhus. Karin Fossum skildrar inte bara mentalvårdens mörka sidor utan även att det kan vara en väg tillbaka till livet. En stillsamt berättad historia sedd genom Hajnas ögon.
Den idag populära danska deckarförfattaren Jussi Adler-Olsen har i sin nyligen översatta roman Alfabethuset från 1997 skrivit en historisk thriller med andra världskriget som bakgrund. Den utspelar sig i Tyskland under 1940-talet och i England under 1970-talet.
Två nedskjutna engelska piloter flyr här bakom fiendens linjer, låtsas vara tyska soldater och hamnar på ett sjukhuståg med vilket de förs till ett mentalsjukhus, Alfabethuset. De måste spela galna för att överleva och inte bli avslöjade, men hur länge kan de simulera sjuka utan att bli galna på riktigt, och finns det fler inne på sjukhuset som inte är vilka de utger sig för att vara?
Självbiografisk upplevelse
Någon som har skrivit böcker med erfarenheter av att själv vara patient är Janet Frame från Nya Zeeland. Hon tillbringade åtta år på mentalsjukhus. Om dessa år får vi en inblick i, genom boken Ansikten i vattnet. Hennes självbiografiska trilogi finns även utgiven under samlingsnamnet En ängel vid mitt bord. Filmatiseringen av boken i regi av Jane Campion kom 1990.
Mentalsjukhusen utgör ju en yttre miljö, men kanske hittar vi de mest spännande historierna inom människorna själva där vårt känsloliv och våra erfarenheter är ett outsinligt råmaterial för berättelser.
Text: Vicky Uhlander, Umedalens bibliotek
Foto: Chris Cafferkey/Istock/Thinkstock, bugphai/Istock/Thinkstock, Lucka Marchesi/Istock/Thinkstock