Ingrid Vang Nyman 100 år

Ingrid Vang Nyman skapade en oförglömlig Pippi och förde in modernismen i den svenska barnboken. Hon var en framstående illustratör med stor potential, men också en rotlös människa som präglades av sjukdom.

Bild på Ingrid Vang Nyman
Ingrid Vang Nyman kom att influera svenska barnboksillustrationer under den tid då hon var verksam och långt efter sin för tidiga död. Mest känd är hon för att ha illustrerat Astrid Lindgrens verk. Hon skapade bilden av Pippi och har gjort bilderna till böckerna om barnen i Bullerbyn och Kajsa Kavat.

Inflytelserik illustratör

Hennes stil är omisskännlig, ofta med tydliga konturer och med omsorg och lekfullhet i de vardagliga detaljerna. Det är omöjligt att säga hur mycket Ingrid Vang Nyman har påverkat den svenska barnboken men att hennes illustrationer haft ett stort inflytande är det många som vittnar om.

– Hon förde verkligen in modernismen i svensk barnlitteratur. Jämför henne med Elsa Beskow och den ännu tidigare Jenny Nyström, så är det ju en helt ny världsåskådning hon för in, säger bibliotekarien och litteraturvetaren Lena Törnqvist.

Bild på en affisch från KB om en Ingrid Vang Nyman utställning
Lena Törnqvist växte upp med Ingrid Vang Nymans bilder, i Pippi-böckerna och senare i skolans läsebok. Under sitt yrkesliv hon kom hon att alltmer intressera sig för den danska konstnären. Bland annat var hon med och skapade en stor Ingrid Vang Nyman-utställning på Kungliga biblioteket 2003.

Ny biografi

– Hon är helt otrolig. Jag är uppväxt med hennes bilder och har alltid haft dem i huvudet. En av min stora och tidigaste bildupplevelser är när Pippi målar en vacker dam på väggen.

– De där första bilderna man ser präglar en mer än man vet och finns där någonstans långt nere i hjärnbarken. Tala om Madeleinekakor! När man möter sina första bilderböcker igen kommer hela barndomen tillbaka, säger Lena Törnqvist.

I september kommer hon ut med en biografi om Ingrid Vang Nyman, ett försök att berätta vem hon var och vad hon gjorde.

– Jag har alltid funderat på hennes liv och visste trots arbetet med utställningen fortfarande väldigt lite om hur det kom sig att hon kom in i de kretsar hon gjorde i Stockholm.

Ställde krav på förlagen

Bild på bokomslaget till Kajsa Kavat
I sin samtid var Ingrid Vang Nymans illustrationer populära, men hon hade svårt att behålla sina uppdragsgivare. Hon ställde krav och hade svårt att kompromissa i en tid då illustratörens roll var kraftigt nedvärderad och underordnad författarens.

Gissningsvis var hennes krav högst rimliga men de låg henne i fatet. Förlagen drog sig undan. Hon kom till och med i konflikt med Astrid Lindgren som var så förtjust i hennes bilder. "Du är den bästa nu levande illustratören men du stöter dig med allt och alla." skrev hon i ett brev till Ingrid Vang Nyman.

– Hade hon varit en skickligare förhandlare hade hennes historia sett annorlunda ut., säger Lena Törnqvist.

Plågades av sjukdomar

– Ingrid Vang Nyman var en väldigt komplicerad människa och en väldigt olycklig människa upplever jag det som. Det fanns en historia av psykisk sjukdom på den kvinnliga sidan i familjen och det drabbade även henne. Det talas om schizofreni men hon får aldrig någon diagnos. Som lekman skulle jag gissa att hon var det som idag kallas bipolär. Sedan var hon också fysisk sjuk hela tiden och gick igenom ett oändliga, långa behandlingar. Samtidigt gör hon dessa fantastiska bilder som på något sätt är så självklara, säger Lena Törnqvist.

Bild ur Bara roligt i Bullerbyn
Ingrid Vang Lauridsen även kallad "Pus" föddes den 21 augusti 1916 i Köpenhamn. Fadern Peder Vang Lauridsen dog i tuberkulos när Ingrid var sju år och familjen fick efter det flytta runt mellan olika släktingar. Hon blev själv sjuk I TBC och vistades på flera sanatorier. 1929 råkade hon ut för en svår kälkolycka och fick en skallskada som förutom en lång sjukhusvistelse medförde att hon blev blind på ena ögat.

Åren i Stockholm

När hon studerade vid Konstakademiet i Köpenhamn träffade hon sin blivande man Arne Nyman, syster till Britt G Hallqvist och son till Dagny Henschen. Ingrid Vang Nyman bodde i Stockholm mellan 1942 och 1954. Först med sin make Arne Nyman, som hon var gift med i fyra år och fick sonen Peder tillsammans med, och sedan i olika andra konstellationer.

Bild på bokomslaget till Pippi Långstrump
1945 kom boken Pippi Långstrump ut, då var Ingrid Vang Nyman 29 år. Under åren fram till 1952 skapade Ingrid Vang Nyman sina minnesvärda illustrationer.

– Det hon åstadkommit åstadkommer hon under knappt tio år. Och det i en bransch som hon egentligen bara såg som ett sätt att försörja sig, säger Lena Törnqvist.

Fräck och självständig

Under dessa år rörde hon sig i Stockholms kulturella kretsar och hennes teckningsstil utvecklades.

– Hon är fräckast i början. Då blev hon också kritiserad för att hennes barn var fula och groteska. Hon tordes göra barnen så, sedan blev de sötare och sötare. I andra pippi-boken och första bullerbyboken är hon fräckast och mest självständig. Sen går hon fram till det som är väldigt inspirerat av japansk och kinesisk stil.

Enligt Lena Törnqvist har sonen Peder Nyman berättat att hans mamma hade en ganska dålig skolunderbyggnad men att hon studerade på egen hand och var flitig på så sätt.

Experimenterade med tryck

Bild på bokomslaget till Drakfisken
– När det gäller hennes konstnärskap så ägnade hon sig också åt självstudier. Hon var väldigt intresserad av det tryckta mediet och experimenterade gärna med det. Hon brukade stå och hänga över tryckarna och ställa frågor. "Vad händer om man gör så här?", säger Lena Törnqvist.

Efter sin tid i Stockholm återvände Ingrid Vang Nyman till Danmark. Under de sista åren av sitt liv plågas hon av psykiska besvär och i december 1959 tar hon sitt liv.

–Hennes liv är en sorglig historia. Hon gör så glada och fantastiska bilder. Det hade kunnat bli en framgångssaga och hon hade kunnat bli lika känd som Astrid. Men på grund av sjukdom, läggning och ödet så blev det inte så. Och det tycker jag är så tragiskt.

Brev till svärmodern Dagny Henschen

Dokumentationen över Ingrid Vang Nymans liv är knapphändig. Sonen Peder dog 2002 och efter att lillasyster "Pie", Kirsten Vang Lauridsen dog finns inte längre någon nära släkting i livet. En nyinkommen samling brev som Britt G Hallqvist-sällskapet kände till räddade boken, säger Lena Törnqvist. Där fanns bland annat brev som Ingrid Vang Nyman skrivit till sin svärmor Dagny Henschen som stod henne nära livet ut.

Bild från en Ingrid Vang Nyman-utställning på Millesgården
Men genom sina bilder har Ingrid Vang Nyman ändå gjort avtryck. Utöver Lena Törnqvists biografi Ingrid Vang Nyman – en biografi kommer i höst även boken Vår Pippi – vår Vang där flera av Sveriges mest framstående illustratörer ger sina perspektiv på Ingrid Vang Nymans verk och sin relation till illustratören och hennes bilder.

Gunna Grähs har sagt att hon aldrig skulle ha tecknat som hon gör utan Ingrid Vang Nyman. Även Jan Lööf har vittnat om hennes inflytande. Hon öppnade ögonen på väldigt många och har verkligen påverkat vårt bildseende och den svenska bilderboken.

Text: Anna Sahlén, Minabibliotek
Illustrationer återgivna med tillstånd från Saltkråkan AB.

  1. Ingrid Vang Nyman

    Undertitel: Kungl. biblioteket 17 januari-27 april, Vimmerby 16 maj-28 september, 2003
    Språk:
    Publiceringsår: 2003
    Klassifikation: Konsthistoria

    Finns som: Bok
  2. Boken om Pippi Långstrump

    Av: Lindgren, Astrid
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1952
    Klassifikation: Bilderböcker och kapitelböcker på svenska för små barn

    Finns som: Bok
  3. Mera om oss barn i Bullerbyn

    Av: Lindgren, Astrid
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1985
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  4. Pyret och Piff planterar

    Undertitel: en trädgårdsbok för de små
    Av: Widmark, Ulrika
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1947
    Klassifikation: Bilderböcker och kapitelböcker på svenska för små barn

    Finns som: Bok
  5. Rödluvan

    Av: Vang Nyman, Ingrid
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2005
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  6. Indianhunden

    Av: Ljungner, Anna
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1947
    Klassifikation: Bilderböcker och kapitelböcker på svenska för små barn

    Finns som: Bok
  7. Geir den fredlöse

    Undertitel: [berättelse från folkvandringstiden]
    Av: Stokke, Bernhard
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1949
    Klassifikation: Skönlitteratur på svenska för barn

    Finns som: Bok
  8. Kajsa Kavat och andra barn

    Undertitel: Sagor
    Av: Lindgren, Astrid
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1950
    Klassifikation: Bilderböcker och kapitelböcker på svenska för små barn

    Finns som: Bok
  9. Björnklo

    Undertitel: [berättelse från stenåldern]
    Av: Stokke, Bernhard
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1947
    Klassifikation: Skönlitteratur på svenska för barn

    Finns som: Bok

Från Goethe till barnverser

Skrivet av: Anna Sahlén

Britt G Hallqvist har översatt Shakespeare och både skrivit psalmer och barnfavoriter som "Var bor du lilla råtta?". Hon beskrivs som en språkmänniska som med glädje tog sig an ord och texter.

Olle Eksell – reklamkonstnär

Skrivet av: Anna Sahlén

Hans yviga illustrationer förmedlar glädje och lekfullhet. Olle Eksell var en förgrundsfigur för svensk formgivning som lät sin entusiasm prägla sina skapelser.

Gunna Grähs – modig illustratör

Skrivet av: Hans Millgård

I sina hejhej-böcker skildrar Gunna Grähs oväntade möten mellan barn och vuxna. Hon tycker att barnböcker gärna får väcka upptäckarlusta och nyfikenhet på omvärlden.