En av de mest spelade

I Författaren Ingmar Bergman beskriver filmvetaren Jan Holmberg honom som en lysande författare. Med ett 60-tal teateruppsättningar varje år, världen över, är Ingmar Bergman en av de mest spelade dramatikerna i Europa. I sin bok går Jan Holmberg igenom olika delar i Ingmar Bergmans författarskap. 

Ingmar Bergman började enligt egen utsago att skriva på 1940-talet. Under en första intensiv period skrev han tolv pjäser på två månader. Hans texter präglades då av husgudarna August Strindberg och Hjalmar Bergman. 

Ingmar Bergman fick sedan börja jobba på SF där han skrev sitt första filmmanus, till Hets 1943. Maaret Koskinen, professor i filmvetenskap, har skrivit om hans tidiga författarskap i I begynnelsen var ordet. Hon visar i sin bok att ideer och fragment till manuset redan fanns i vad som kan tolkas som prosaskisser. 

Litterära filmmanus

Ingmar Bergmans pjäser, noveller och essäer gavs ut i bokform och publicerades i tidskrifter från 1946 och framåt. Ingmar Bergman betonade flera gånger att han inte hade några ambitioner att bli författare och uttryckte ett motstånd när förläggare ville trycka hans filmmanuskript. Trots det gavs de flesta av dem efterhand ut, först som översatta versioner utomlands men från 1962 också på svenska. 2018 kom Smultronstället och Det sjunde inseglet för första gången på svenska.

Filmmanuskripten har olika skepnad över tid och mellan verk. Jan Holmberg skriver i sin bok att de tidigt inte följde traditionella konventioner utan var sjävständiga och ovanligt litterära. De skiftar från ren dramatik i Höstsonaten till något som kommer nära romanformen i Fanny och Alexander. I de flesta fall kan de läsas som noveller. 

Alltmer uttalad autofiktion

I sin konstnärliga produktion har Ingmar Bergman på olika sätt gjort fiktion av sina erfarenheter och sitt eget liv. I sin senare texter blir detta mer uttalat. Ingmar Bergmans memoarer Laterna magica kom ut 1987 och Jan Holmberg framhåller den som enastående litteratur. Även Ingmar Bergman erkände den som god litteratur i sin egen rätt. Däremot framhåller Jan Holmberg att den inte är helt sanningsenlig och bör läsas med försiktighet som faktakälla. 

Romanerna Den goda viljan, Söndagsbarn och Enskilda samtal utgör även de en fiktionaliserad skildring av verkligheten. De är filmberättelser som skildrar Ingmar Bergmans föräldrars liv. Han lät ge ut dem som böcker och skrev dem inte för att själv göra film av dem. 

Arbetsböcker

Ingmar Bergman var en i högsta grad skrivande person som själv formulerat att han tänkte genom att skriva. Han förde arbetsbok under sina verksamma år där han noterade och skrev utkast, idéer, skisser och tankar under hela arbetsprocessen. Arbetsboken 1955-1974 ges ut under Bergmanåret 2018 och ger en inblick i den kreativa processen och hur han skapade fiktion utifrån sig själv. 

Läs mer om Ingmar Bergman som författare på Stiftelsens Ingmar Bergmans webbplats.