I som här inträden
Roman som till stor del utspelar sig på dåtidens mentalsjukhus där goda grundtankar ibland ledde till enorma övergrepp. Den väckte debatt i sin samtid och har ett stort historiskt värde.
I som här inträden skrevs 1944 av författaren, journalisten och debattören Astrid Wäring. Den är ett av två bidrag i 2020 års Västerbotten läser. Läsaren får följa huvudkaraktären Thomas Eckert som på
oklara grunder och under stort maktövergrepp läggs in på ett svenskt mentalsjukhus. Övergreppen fortsätter på sjukhuset och ett kargt liv skildras, där år läggs till år.
Socialpolitik och debatter
Detta är den första bok som skildrade hierarkier, straff och belöning samt de otäcka behandlingsformer som utgjorde stommen kring dåtidens mentalsjukhus. Astrid Wäring var inte rädd att lyfta det problematiska med mentalsjukhusen och psykiatrin, där ibland goda grundtankar ledde till enorma övergrepp som påverkade människors hela livsöden. Detta bär spår i släkter och i samhället än idag och ger därför boken ett stort historiskt värde.
Boken väckte en mycket stark debatt i samhället och Astrid Wäring blev utsatt för både personangrepp och kritik av samtidens makthavare. 1945 filmatiserades boken i regi av Arne Mattsson, med Georg Rydel och Irma Christenson som huvudrollsinnehavare. Den 2 november samma år hade filmen premiär på biograf Olympia i Stockholm men fler visningar än så blev det inte. Läkare och andra makthavare inom psykiatrin krävde att den skulle stoppas och att denna kritik av läkare inte fick ske.
Ny upplaga
I nyupplagan från 2020 finns Astrid Wärings förord kvar. Hon delger där sin syn på mentalsjukhusen och kritiken. Det finns även ett efterord av författaren Kristina Sandberg. Jenny Berggren, som också är ansvarig utgivare på förlaget som gett ut boken har illustrerat omslaget som föreställer en av byggnaderna på Umedalen, den så kallade Stormen.
Fotnot: Någon bokcirkel om I som här inträden är inte längre aktuell på Grubbebiblioteket.
De gamla sinnessjukhusen finns inte kvar i vårt moderna samhälle, men däremot finns deras avtryck kvar. Många författare och filmare har genom åren låtit sig inspireras till att skildra livet på dessa institutioner. Nobelpristagaren Nelly Sachs kom som flykting till Sverige 1940. Sitt judiska arv och sina mörka erfarenheter bar hon sedan med sig genom livet. De kom att prägla hennes skrivande som utgörs av smärtsam, glödande poesi med hopp om försoning. Till Själö kommer kvinnor som är sjuka eller anses som sjuka. I sin roman gestaltar Johanna Holmström ett antal kvinnors skakande livsöden på ett lysande sätt. Våra texter
Inom sjukhusets slutna väggar
Artikel
Skrivet av:
Wiveca (Vicky) Uhlander
Nelly Sachs satte ord på det ofattbara
Artikel
Skrivet av:
Hans Millgård
Själarnas ö
Tips
Tipsat av:
Anna Sahlén
Fler tips
Beckomberga
Källarhundarna
Din allra obetydligaste patient
Umedalens sjukhus