I bärskogen
Sensommar och höst innebär skördetid för alla bärplockare. Plocka för att äta eller passa på att fylla frysen för att kunna njuta av skogens skatter hela året.
I bärskogen trivs jag som allra bäst. Ända sedan barnsben har det varit en självklarhet i mitt liv att beskatta naturen på dess rikedom.
Det börjar med hjortronen på myren i slutet av juli. Vilken känsla när du lyckas hitta ett riktigt bra ställe och skogen guld breder ut sig framför dig.
Inte ens myggen, bromsen och gungflyn under fötterna kan få mig på dåligt humör när korgen sakta fylls av mogna, saftiga och underbara hjortron. Tänk att få njuta av varm hjortronsylt med vaniljglass.
Hallon, detta djupröda bär med sin exklusivt söta, runda och även lite syrliga smak förgyller tillvaron. Om förutsättningarna på hygget är de rätta går plockandet fort. Rensningen kan däremot ta tid. I alla fall om du inte uppskattar det extra tillskott protein som maskar kan föra med sig.
Men det är värt all uppoffring när man får ställa fram en knaprig hallonpaj med lättvispad grädde på bordet.
Det bär som uppskattas mest av våra vänner djuren och som på senare tid visat sig vara en riktig undergörare för oss människor är blåbäret. Det mörka skalet är fullproppat med vitaminer och bäret innehåller egenskaper som förbättrar vår syn. Så varför lämna alla bär till nalle när du kan ta del av nyttigheterna själv?
Stapelvaran i vårt hushåll är lingonet. Vi använder lingonsylt till det mesta, i filen på morgonen, till pannkakan och till köttbullarna med potatis och gräddsås. För att inte tala om den kalla lingondricka som ger ljuvlig svalka en varm sommardag.
Det innebär att det krävs rejäla mängder bär för att de ska räcka hela året. Jag har räknat ut att det går åt ett kilo i veckan, med andra ord krävs det att jag får ihop 52 kilo på hösten för att inte boxen ska vara tom innan jag kan fylla på igen.
Ett tips till den som inte behöver fullt lika mycket bär som mig kommer från en granne. När han på ålderns höst inte längre orkade vara ute hela dagen i skogen och släpa tunga hinkar fulla med bär, började han spara sina tomma smöraskar. När bärsäsongen stod för dörren, fyllde han en smörask per dag av de bär som för tillfället var moget.
På så vis fick han ganska enkelt ihop till sitt husbehov. Bären var rensade och klara och bara att stoppa i frysen. Den här metoden förutsätter kanske att bostaden, som för oss, ligger mitt i skogen med all denna rikedom utanför knuten.
När jag var yngre plockade jag även åkerbär. De är underbara att äta som de är men själv brukade jag göra likör av dem. Tyvärr har den gamla jordbrukskulturen som var en förutsättning för dessa bär gått i graven. Mina gamla ställen är nu övervuxna med sly.
Det lönar sig inte i dagens storjordbruk att hålla uppe små åkrar och ängar. Men smultronen finns kvar. Och frågan är om det finns något godare än ett solmoget varmt smultron på tungan.
Listan kan göras hur lång som helst på användningsområden för skogens skafferi. Fler tips på bär och recept kan ni finna i bibliotekens böcker.
Foto: Anna Sahlén, Minabibliotek.se; randihausken @ Flickr.com