Hågkomster av min icke-existens
Författaren, journalisten och aktivisten Rebecca Solnit om vägen till att hitta sin egen röst och göra den hörd.
Oavsett vad de handlar om, så känns böcker av Rebecca Solnit ofta som vindlande strövtåg tillsammans med författaren, där tankar och associationer från olika håll vävs samman. Kanske gäller det i synnerhet denna bok. Det är en självbiografisk essä där vi får följa Solnits väg till att hitta sin egen röst och skapa en plats i världen från vilken hon kan göra den hörd.
Isolering och utsatthet
Vi får följa henne på vägen från den osäkra och isolerade tonåringen i utkanten av tillvaron, till den frispråkiga aktivisten och feministen.
Hon berättar om sin känsla av isolering som ung och utsattheten hon upplever som kvinna i ett samhälle där kvinnors röster tystas och deras kroppar utsätts för våld. Det är stundtals smärtsam läsning.
En hoppfull berättelse
Men Rebecca Solnit berättar också en hoppfull berättelse om kraften hon finner i mötet med likasinnade och den gemensamma kampen. Hon ser sådant som förändras till det bättre i samhället. Osynligggjorda orättvisor har blivit synliga och feminismens framväxt har gjort det svårare att tysta kvinnors röster.
Solnits tankar om sitt eget skrivande vävs också in i essän. För den som redan läst hennes andra böcker är det intressant att få veta mer om deras bakgrund och tillkomst – för andra väcks säkert läslusten.
”Leve alla varelsers befrielse” är bokens avslutande ord. Det känns passande för en bok som frikostigt delar med sig av insikter, styrka och hopp.
Fler böcker av Rebecca Solnit
Wanderlust
Män förklarar saker för mig
Gå vilse