Grundämnen i vardagen
Det periodiska systemet är idag en ikonisk bild och beskriver grundämnenas förhållande till varandra. Här kan du läsa om några exempel på grundämnen i vår närhet.
Grundämnen består av atomer, som ser olika ut från ämne till ämne. Sedan 400-talet före vår tideräkning då Leukippos och hans lärjunge Demokritos beskrev atomen, fram till att Marie Curie upptäckte sönderfall hos radium 1896, trodde vi att atomen var tillvarons minsta beståndsdel.
När Dimitrij Mendelejev och Lothar Meyer 1869-1870 schemalade ungefär 60 grundämnen i var sin första version av periodiska systemet, kände ingen till att det fanns ännu mindre elementarpartiklar inuti atomerna. J. J. Thomson upptäckte elektronen 1898 och några år senare föddes kvantfysiken, eller kvantmekaniken som den också kallas. Det är ett forskningsområde där det fortfarande görs nya upptäckter. Senast 2013 bekräftades existensen av en ny sorts partikel, higgsbosonen.
Citronläsk och laserskrivare
Det periodiska systemet är idag en ikonisk bild och ett sätt för oss människor att beskriva grundämnenas förhållande till varandra. Det beskriver däremot inte var vi hittar dem i vår närhet.
Brom kan vi använda för att rengöra badtunnan med, eller blanda i läsk med citronsmak. Tellur luktar illa och finns i inspelningsbara dvd och andra sorters skivor. Strontium kan vi blanda i tandkräm och i självlysande färg.
Selen hittar vi inte bara i kosttillskott utan även i kopiatorer och laserskrivare. Av osmium tillverkas stift till reservoarpennor och skivspelare. Iridium fanns i meteoriten som bidrog till dinosauriernas fall och ligger därför i ett lager runt 65-miljonersstrecket i hela jordskorpan. Yttrium kan du tillverka tändstift av och nyttja om du vill försöka kontakta andevärlden.
Svavel stinker och koppar renar
Det finns också många mindre uppenbara användningsområden för och egenskaper hos våra vanligare grundämnen.
Svavel är ofta inblandat när något luktar illa. Koppar är bra mot mikroorganismer och aluminium ger flera ädelstenar deras färg. De franska impressionisterna målade med kadmuim i sina färger och det är tur att kisel finns i överflöd, nämligen i sand, eftersom vi använder det i glas, cement och i all modern elektronik.
Precis som higgsbosonens existens förutspåddes för årtionden sedan, har grundämnen med atomnummer mellan 113-118 under många år misstänkts existera. Så sent som 2016 fick fyra av dessa sina nuvarande namn.
Studi.se har en Youtube-kanal med många lektioner i fysik och kemi.
Magnus Ehinger är gymnasielärare och lägger ut alla sina lektioner på webben. De finns också på Youtube.