Gammeltida och andra tider
Människor, föremål och dess tider bildar en berättelseväv som griper tag.
"Gammeltida är en by som ligger mitt i världsalltet." Så börjar Olga Tokarczuks bok Gammeltida och andra tider. Bokens Gammeltida är en by i Polen och själva platsen är berättelsens verkliga centrum. De andra tiderna som nämns i titeln är alla byns invånares tider och även vissa objekts egen tid.
Knyts ihop
Varje kapitel eller snarare stycke i boken benämns som någons eller någontings tid, exempelvis Florentynkas tid, Missias ängels tid eller Spelets tid. Dessa stycken är korta berättelser om och utifrån den person eller föremål vars tid de beskriver. Efter hand knyts de olika tiderna ihop, några personers liv träder fram starkare och blir till en släktsaga.
Även om berättelsen tar fart vid utbrottet av första världskriget och slutar i modern tid, så är känslan i boken nästan medeltida, det uråldriga och det mytiska gör sig starkt påmint.
Invånarna lever sina liv, barn föds, de växer upp och skaffar sedan egna barn. I skogen bor den Onde mannen, en man som har förvandlats till ett djur och i vattnet lever anden av en drunknad man. Det vardagliga blandas med det dunkla och det grymma.
Stor läsupplevelse
Under andra världskriget hamnar byn i frontlinjen mellan sovjetiska och tyska styrkor. Krigets grymhet och den omänskliga behandlingen av judarna drabbar byn på ett förkrossande sätt.
Boken en stor läsupplevelse. Den är ganska kort, 250 sidor, men känslan den ger griper ett djupt tag i läsaren.