Från handjagare till miljöbensin

När sommarkvällen sänker sig över villakvarteret dyker då och då ett välbekant motorljud upp i närheten. Gräsklippningen har utvecklats i takt med det moderna samhället.

Klöver på en äng
När togs steget från äng till gräsmatta och från lie till gräsklippare? I Trädgårdens natur berättar Lotte Möller den "gräsliga historien" om hur den maskin kom till som senare kom att prägla den moderna trädgårdens utveckling.

Edwin Budding som på tidigt 1800-tal var verksam inom den engelska textilindustrin fick en dag en genial idé. Han kom på att den spiralknivsförsedda cylinder som klippte ylletygerna täta och jämna också skulle kunna användas på gräs.

Tillsammans med ingenjören Ferrabee konstruerade han den första gräsklipparen, en uppfinning som radikalt kom att förändra trädgårdsarbetet.

I patentansökan poängterades att den gentleman som använde maskinen ifråga "får en roande, nyttig och hälsosam motion." Att gräsklippningen blev en manlig domän var inte att förvånas över. Det handlade ju om en maskin och när den så småningom dök upp i motoriserad form på 1940-talet blev det än tydligare.

Illustration av en gammal gräsklippare
Den första gräsmatta som vi kan belägga historiskt fanns långt tidigare. Den anlades redan under det första århundradet i vår tiderakning i Villa Tiberinum i Toscana, några mil utanför Rom av Plinius den yngre. Trädgårdshistorikern George Drower berättar om hur det hela började i sin bok Trädgårdens mästare.

Efter att den introducerades 1830 har den vanliga gräsklipparen, handjagaren, inte genomgått några större förändringar. Med motorgräsklipparen som kom på 1940-talet effektiviserades arbetet avsevärt. Somliga tyckte rent av att det brutaliserades.

Rotorklipparen, som var den vanliga typen, slet av gräset. Den cylinderbaserade handjagaren klippte av det. Riktiga konnässörer lägger därför gärna på ett par tusen för att få en motordriven cylindergräsklippare.

Jag växte själv upp med handjagare och väl tilltagna grönytor och kämpade på i min fars fotspår med en robust Husqvarna. Han tog det gräs som växt sig för långt med lie. Jag följde efter med klippare och räfsa. Uppsamlaren var säkert uppfunnen vid det här laget, men den nyheten hade inte spritt sig till våra hemtrakter.

En närbild på skärarbladen på en "handjagare".
När jag senare i livet fick egna gräsmattor att ta hand om, blev det återigen med en handjagare. Den här gången med en blå och lättrullande variant, som var helt okej om inte gräset var alltför högt. Men det var det ofta.

Alltså kompletterades den efter några år med en motoriserad maskin som arbetsmässigt blev både en befrielse och en miljömässig belastning. Men med alkylatbensin och ett mulcherblad som skär av gräset i mindre bitar och gör gräsmattan självgödslande försöker jag minska min miljöpåverkan.

Men varför klipper vi gräset? Varför låter vi det inte växa till sig och bli till en fager blomsteräng? Ser vi oss omkring kan vi raskt konstatera att gräsmatteanhängarna är betydligt fler än ängsentusiasterna. Om vi ska tro Lotte Möller så har dagens gräsmattedominans att göra med funktionalismens inmarsch inom trädgårdsområdet på 1930-talet.

Enkelhet och lättskötthet var det budskap som 1940-och 1950-talens trädgårdskonsulenter spred över landet. Inspirationen hade kommit från USA. Där hade den tomtöverskridande gräsmattan markerat en brytning med de mur- och häckavgränsade villatomterna som var normen i England.

Ingenstans i världen älskas gräsmattan så högt som i USA, säger Michael Pollan i sin bok En andra natur och berättar om sina landsmäns besatthet i den 130 000 kvadratkilometer stora gröna nationaltillgången. När boken skrevs räknade man med att amerikanerna plöjde ned 30 miljarder dollar om året i sina grönytor.

En röd gräsklippare på en stor gräsmatta
Nåde den som sviker sin medborgerliga plikt att hålla gräset kort. Själv försökte Michael Pollan först se gräsklipparen som "civilisationens kniv" och gräsmattan som något som den kniven karvat ur vildmarken. Med tiden tröttnar han på det eviga klippandet och söker en medelväg mellan kultur och natur; trädgården antyder att det kan finnas en plats där vi kan möta naturen på halva vägen.

Kan en gräsmatta hämnas för vanvård och misshandel? Tanken svindlar. Men visst väcks nyfikenheten av en titel som Gräsmattans hämnd? Richard Brautigan, amerikansk författare med kultstämpel, skapade under sitt skrivarliv en egen genre: underfundiga, smått absurda vardagshändelser som skruvats ett extra varv och förtätats till magiska snapshots.

Kanske skulle inte min gräsmatta finna nåd hos en mer ortodoxt gräsmattstroende småhusägare. Den ståtar inte med den nästan onaturligt gröna färg som en hänförd trädgårdstidningsjournalist kan falla i trance inför. Men doftar ljuvligt gör den när den är nyklippt och behaglig är den som kontrast mot ängarna intill.

Text: Hans Millgård, Umeå stadsbibliotek
Foto: Photos.com

 

  1. En andra natur

    Undertitel: en trädgårdsodlares bildningsväg
    Av: Pollan, Michael
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2000
    Klassifikation: Trädgårdsskötsel

    Finns som: Bok
  2. Gräsmattans hämnd

    Undertitel: berättelser 1962-1970
    Av: Brautigan, Richard
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2009
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från engelska

    Finns som: Bok
  3. Trädgårdens mästare

    Undertitel: förnyare och uppfinningar i trädgårdshistorien
    Av: Drower, George
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2002
    Klassifikation: Trädgårdsskötsel

    Finns som: Bok
  4. Trädgårdens natur

    Undertitel: om den svenska och den engelska trädgården, om trädgårdar för barn, fjärilar och igelkottar, om humor och biskötsel, om tiden och förgängligheten samt om den gräsliga gräsmattan
    Av: Möller, Lotte
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1992
    Klassifikation: Trädgårdsskötsel

    Finns som: Bok

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Hans Millgård den 14 juli 2010