Folkdräkt för en minoritet

Svenska folkdräkter bars för länge sedan till vardags, medan de idag mest plockas fram vid högtider. På 1970-talet fick sverigefinnarna sin egen dräkt.

Foto: Erik Annerborn
Smycket "Flygande fågel", en del av Kaino Oinonens sverigefinska dräkt.
Det vi idag ser som festkläder med lokal anknytning uppkom för ungefär 400 år sedan. Dåtidens folkdräkter användes till vardags för att uttrycka sin identitet inom en socken eller ett större område. På vissa platser i Sverige fanns speciella regler för vilka kläder som skulle bäras och när på året det skulle ske.

Grund för anrikt museum

Språk- och folklivsforskaren Artur Hauzelius samlade i slutet av 1800-talet ihop bygdedräkter från hela landet, en samling som sedermera blev grunden till Nordiska muséet. 

På 1970-talet skapade Kaino Oinonen en folkdräkt som berättar om sverigefinnarnas liv. Den röda randen i den sverigefinska dräktkjolen symboliserar drömmar och förhoppningar och den svarta står för sorg och saknad. Silversmycket heter ”Flygande fågel” och syftar till att flyga till hemlandet om sommaren för att sedan återvända.

En tätt sammanflätad historia

Från 1100-talet fram till tidigt 1800-tal var Finland en del av det svenska riket. I Sveriges så kallade ”finnmarker” har människor från Finland bosatt sig under århundraden. Många styrde kosan mot gruvor och skogar i Västmanland, Närke, Värmland, Dalarna och Norrland, men också direkt till huvudstaden Stockholm.

Andra kom senare som politiska flyktingar från det ryskstyrda Finland och efter andra världskriget stannade tusentals evakuerade finska krigsbarn kvar i sina nya svenska hem.

Svensk industri lockade

Foto: Erik Annerborn
Detalj av kjolen som ingår i Kaino Oinonens sverigefinska dräkt. Varje färg har sin egen betydelse.

Många unga finländare flyttade under den senare delen av 1900-talet till Sverige för att få bostäder och jobb inom industrin. Tyvärr var det ofta svårt för dem att bli en del av det svenska samhället och lära sig språket. Det var inte ovanligt att folk såg ner på lågutbildade sverigefinnar och att andra behandlade dem illa.

Rätt till sitt modersmål

Idag är sverigefinnarna en erkänd nationell minoritet med egen flagga och högtidsdag. Umeå, Skellefteå och Örnsköldsviks kommuner är några av de 66 förvaltningsområden för finska. Det innebär att en finskspråkig person kan använda sitt modersmål i all kontakt med myndigheter.

Källor och mer läsning

Sverigefinnarnas historia av Karin Fingal på Minoritet.se

Katalogen till utställningen ”Dressing Swedish – from Hazelius to Salander”

Sverigefinnarnas dag på isof.se

Om folkdräkter på isof.se

Om folkdräkter på Skansen.se

Nordiska museets sidor om dräktkultur

Fler tips och texter

  1. Barnböcker för 24 februari

    Skrivet av: Frida Rönnbäck

    Sverigefinnarnas dag firas den 24 februari. Vi passar på att tipsa om några barnböcker av sverigefinska upphovspersoner.

  2. Finlandiapriset

    Skrivet av: Anne Alenbro Lindström

    Finlandiapriset, Fack-finlandiapriset och Finlandia Junior delas ut till författare som är finska medborgare för framstående skön-, fack- och barn och ungdomslitteratur. Här är 2021 års nominerade titlar och vinnare.

  3. Lär om minoriteter, med temaväskor

    Skrivet av: Anna Sahlén

    Biblioteken i Umeå lånar ut temaväskor som stöd för förskolor och andra som vill lära sig mer om Sveriges nationella minoriteter.

  4. Vilka är våra minoriteter och vad betyder det?

    Skrivet av: Petra Mörtvik

    Sverige har fem nationella minoriteter. Vad betyder det att vara en nationell minoritet och hur blir ett språk ett minoritetsspråk? Petra Mörtvik på Umedalens bibliotek reder ut begreppen.

  5. Här får "onga" röra spinnrocken

    Skrivet av: Anna-Lena Hedman

    Med hjälp av utrotningshotade får och en uppsättning spinnrockar för hon ett stycke kvinnlig kulturhistoria vidare in i framtiden.<br/> Kia Jonsson prioriterar lugnet och de små utgifterna mer än myllret och de stora inkomsterna.

  6. Hennes bilder hittar ut genom yllegarnet

    Skrivet av: Anna Östman

    I flera decennier har Britta Marakatt-Labba berättat historier och deltagit i samhällsdebatten med sin textilkonst. Här berättar hon om hur hennes broderier växer fram, om att inspireras och att själv inspirera.

Böcker att låna

  1. Folkdräkten

    Undertitel: Sollerön, Mora, Venjan, Våmhus
    Av: Rittedal, Mejt
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2015
    Klassifikation: Folkdräkter
    Finns som: Bok
  2. Sy folkdräkt

    Undertitel: tradition-tillskärning-skötsel
    Av: Cras, Margaretha
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1984
    Klassifikation: Hem och hushåll
    Finns som: Bok
  3. Folkdräkter i konsten

    Undertitel: om allmogegemenskap i helg och söcken : Säfstaholms slott, Vingåker [10 juni - 9 augusti 1991]
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1991
    Klassifikation: Ikonografi
    Finns som: Bok
Visa fler

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Anna Östman den 24 februari 2022