"Film i skolan har en viktig betydelse"

Filmskaparen Jens Jonsson arbetar ofta med unga skådespelare, nu senast i Pingpongkingen. Han anser att det är viktigt att barn kommer i kontakt med film i ung ålder. – De tidiga kulturupplevelserna berikar en som människa, säger han.

Jens Jonsson
Jens Jonsson är bördig från Obbola. Tidigare har han regisserat tv-dramat God morgon alla barn samt en rad prisbelönta kortfilmer. Men det var Pingpongkingen, hans debut som långfilmsregissör, som gjorde honom känd hos en bredare publik i vintras.
 
Filmen handlar om en relation mellan två mycket olika bröder i Norrlands inland. Storebror Rille är en outsider som har svårt i kontakten med jämnåriga kamrater. Lillebror Erik är tuff och populär bland tjejerna. Under sportlovet arrangerar Rille en pingisturnering på skolan. Samtidigt uppstår konflikter när pojkarnas pappa kommer och hälsar på.
 

Minns Bernard och Bianca

I dag är Jens Jonsson 34 år och utflyttad från Västerbotten sedan många år. Men han har kvar många minnen från ungdomens biobesök i Umeå.
 
– Ett tidigt biominne var när jag såg Disneys Bernard och Bianca för första gången, säger han. En väldigt omskakande upplevelse. Stämningen var magisk. Det var något speciellt att sitta där i den nedsläckta biosalongen.
 
Några år senare blev han starkt påverkad av filmer som Star Wars, Blade Runner och När Harry mötte Sally. Men Jens Jonsson var inte någon storkonsument av film i sin ungdom.
 
– Familjen skaffade video ganska sent och det hörde till lyxtillfällena när man gick på bio, så det blev inte så mycket film egentligen. Inte heller som vuxen har jag varit en storkonsument faktiskt. Jag är inte en sån som hänger regelbundet på cinemateket.
 

Lerin inspirerade

Jens Jonsson har ett brett kulturintresse och det är inte bara film som inspirerat honom i hans arbete. Som 16-åring såg han en akvarellutställning av Lars Lerin på Umeå stadsbibliotek. Detta blev ett av hans starkaste konstminnen, och han har kommit att följa Lerin allt sedan dess.
 
– Det som är märkvärdigt med tidiga kulturupplevelser är att de sätter ett oförglömligt avtryck i en. De berikar en som människa. Därför är det viktigt att unga människor får möta kulturen, bland annat genom bio och skolteater. Man kan inte sakna kulturupplevelser om man inte har upplevt dem, säger han och beklagar att kulturen har en så undanskymd roll i svensk samhällsdebatt.
 
Vilken är skolornas uppgift för ungas möten med kulturen?
– Skolan har en viktig betydelse. Man behöver inte vara elitistisk för att säga att unga människor behöver en guidning in i kulturen. Skolbio är till exempel viktigt för att bredda och fördjupa förståelsen av film. Det räcker inte bara med biografernas kommersiella utbud.
 
Hur kom det sig att du blev filmregissör?
– Jag har alltid fascinerats av hur en stor projicerad bild i en nedsläckt lokal kan försätta publiken i ett halvhypnotiskt tillstånd där alla andra intryck försvinner. Jag gick på Konstfack tidigare så ingången var det bildmässiga i biofilmsuttrycket. Men jag har inga erfarenheter som skådespelare och jag har inte gjort särskilt mycket film i min ungdom. Så att börja skriva manus och regissera var en resa in i en helt ny värld för mig.
 
Jerry Johansson i Pingpongkingen
Vad är det roligaste i arbetet med en film?

– För mig är mötet med skådespelare det roligaste. Det är lite magiskt att se när en skådespelare för första gången går in i rollen som en ny karaktär. Ta hur Jerry Johansson förvandlades till Rille under inspelningen av Pingpongkingen. Många tror att Jerry är exakt som Rille också privat, men han gör ju i själva verket en grym rolltolkning.
 
Jens Jonsson hittade 15-årige Jerry Johansson på en audition i Gällivare. Genast insåg han att Jerry var perfekt för huvudrollen som Rille.
 
– Jag ville ha en karaktär som inte vanligtvis söker sig till provfilmningar. Det krävdes en del övertalning innan han kom dit med ett kompisgäng från skolan i Jokkmokk. Att se hur Jerry använde sin 15-åriga livserfarenhet för att träda in i Rillegestalten var fantastiskt.
 
– Nu har jag hört att Jerry fått mersmak för skådespelandet och att han sökt sig till estetiska programmet på gymnasiet. Tidigare var han helt inställd på att återvända till skotermekandet.
 
Inte bara i Pingpongkingen utan även i tidigare filmer har du haft barn och ungdomar som skådespelare. Hur fungerar det att regissera barn?
– Väldigt bra. Oftast är de väldigt motiverade och seriösa i det de håller på med. Jag arbetar gärna med människor som inte är skolade skådisar. Dessutom saknar barn divalater och de brukar inte alkohol, så det finns många fördelar, haha.
 
Vad tycker du om svensk barn- och ungdomsfilm av i dag?
– Jag tycker ibland att filmare gullar till det i onödan när de gör ungdomsfilm. De väjer för svåra ämnen och konflikter som utspelar sig ute i världen. Väldigt många filmer fokuserar på identitet som huvudtema, typ en pojke som egentligen vill hoppa höjdhopp eller en tjej som är kär i fel kille. Det är mycket i stil med "Vem är jag? Jag är inte som mina kompisar" och så vidare. Inget fel med det i och för sig, men ofta kan jag sakna lite djupare teman.
 
– Kanske finns det ett synsätt att man ska fostra barnen genom att visa upp goda värderingar och ideal, men på det sättet visar man inte hela verkligheten. Många vuxna som arbetar med barnfilm täcker över sådant de själva går och bär på inombords.
 
Text: Örjan Westberg, Minabibliotek.se.
 
Fotnot: Jens Jonsson skriver på flera olika filmer samtidigt. De senaste två åren har han hållit på med en filmatisering av Åke Edwardsons ungdomsroman Samurajsommar, men projektet har skjutits på framtiden på grund av upphovsrättsligt krångel.
 
Han är även samproducent till ett vuxendrama om två par i femtioårsåldern, De rationella, som kommer på bio nästa år.
 

Några filmer som har inspirerat Jens Jonsson:

Vem är rädd för Virginia Woolf (1966) av Mark Nichols. ”Jag är mycket fascinerad av pjäsbaserade filmer som vänder och vrider på några få karaktärer."

There Will Be Blood (2007) av Paul Thomas Anderson. “Fantastisk ny amerikansk film.”

Blade Runner (1982) av Ridley Scott. ”Påverkade mig starkt i ungdomen. En dystopisk fantasi med noir-känsla. Skapar ett mystiskt universum.”

Fucking Åmål (1998) av Lukas Moodysson. ”En av de allra bästa svenska ungdomsfilmerna.”

Alla vi barn i Bullerbyn (1989) av Lasse Hallström. ”Eller någon annan av hans barnfilmer.”

 

  1. Ciao bella

    Undertitel: en film av Mani Maserrat-Agah ; manus: Jens Jonsson ; efter en idé av Mani Maserrat-Agah ; producent: Olle Wirenhed
    Språk:
    Svenska Norska Danska Finska Engelska
    Publiceringsår: 2008
    Klassifikation: Svensk film och tv

    Finns som: DVD
  2. Pingpongkingen

    Språk:
    Svenska Danska Finska Norska
    Publiceringsår: 2008
    Klassifikation: Svensk film och tv

    Finns som: DVD
  3. Jens Jonsson collection

    Språk:
    Svenska Engelska Franska
    Publiceringsår: 2007
    Klassifikation: Svensk film och tv

    Finns som: DVD
  4. God morgon alla barn

    Språk:
    Svenska Danska Norska Finska Isländska
    Publiceringsår: 2006
    Klassifikation: Svensk film och tv

    Finns som: DVD
  5. Samurajsommar

    Av: Edwardson, Åke
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2005
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  6. Blade runner

    Undertitel: the director's cut : the original cut of the futuristic adventure
    Språk:
    Engelska Svenska Flerspråkigt verk
    Publiceringsår: 2006
    Klassifikation: Engelsk film och tv

    Finns som: DVD
  7. There will be blood

    Språk:
    Engelska Svenska Flerspråkigt verk
    Publiceringsår: 2008
    Klassifikation: Engelsk film och tv

    Finns som: DVD
  8. Fucking Åmål

    Språk:
    Svenska Norska Finska
    Publiceringsår: 1999
    Klassifikation: Svensk film och tv

    Finns som: DVD
  9. Alla vi barn i Bullerbyn

    Undertitel: en filmberättelse
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2003
    Klassifikation: Svensk film och tv

    Finns som: DVD
  1. Pingpongkingen

    Tipsat av: Robert Rösth

    Överviktige Rille styr och ställer med de yngre barnen i bordtennisrummet på fritidsgården, men är själv mobbad av de äldre killarna. Hans bror Erik är raka motsatsen, trevlig och populär hos alla - särskilt tjejerna.

Målgrupp:

Taggar:

Skrivet av: Örjan Westberg den 22 september 2008