Fakta och myt om mat och näring
Visste du att spöken och andar ligger bakom sellerijuicens popularitet? Eller att det finns flera hundra blodgrupper och inte bara fyra, som i blodgruppsdieten? Anna Östman anti-tipsar om dietböcker och föreslår alternativa kunskapskällor med vetenskaplig grund.
Exempel på kända profiler och läror
Antony William guidas av änglar och andar i sin hälsolära. Det är dessa som berättar för honom vad som är bra och dåligt att äta och dricka. ”Medial läkning”, som läran kallas, förespråkar bland annat sellerijuice, som är gjord på denna en av de mest heliga växterna, vilka är en sorts koncentration av moder jords intelligens. Anthony Williams arbetar också för Gwyneth Paltrows kritiserade livsstilsmärke Goop.
Ayurveda är baserat på en äldre religion än så, nämligen på hinduismens fem element. Av elementen skapas olika kroppstyper, med tillhörande personlighetstyper. Till dessa kopplas i sin tur olika sorters föda som är skapade enligt samma religiösa element. Balans mellan dessa element eftersträvas.
Biodynamiska föreningen "har som sin huvudsakliga uppgift att befrämja, utveckla och informera om den biologisk-dynamiska (biodynamiska) odlingen och näringskvalité med utgångspunkt från Rudolf Steiners En lantbrukskurs". Att odla på biodynamiskt sätt är alltså en del av antroposofins läror, även det en religiös rörelse. Internationella Demeter-märkningen garanterar bland annat att särskilda biodynamiska ritualer är utförda på rätt sätt. Växterna måste i biodynamisk odling guidas ner i jorden med hjälp av vatten som är omrört åt rätt håll. Det är också viktigt att göra saker rätt tid på dygnet.
Peter D’Adamo och Ulrika Davidsson förespråkar fyra olika dieter för fyra blodgrupper. Eftersom själva antagandet att människor bara har fyra blodgrupper är felaktigt, finns det ingen större mening med att beskriva den här dieten mer detaljerat än så. Det finns mer än 30 andra faktorer att ta hänsyn till, vilket enligt 1177.se innebär 346 olika blodgrupper i stället för just fyra. Blodgruppen A i AB0-systemet är äldst i människans utveckling. Det innebär att "blodgruppsdieten" även här är fel ute, eftersom den antar att blodgrupp 0 kom först i människans evolution. Däremot så tycker Peter D’Adamo att den är den är "mer fascinerande" än övriga blodgrupper, så det kan hända att den är nog så trevlig att bära på.
Specifikt inom smala områden
För att försöka ge en bild av hur svårt det är att säga hur en substans påverkar människokroppen när vi äter eller dricker den, vill jag dela med mig av några av mina anteckningar som jag har gjort inför den här artikeln. De flesta studier jag har kommit i kontakt med är metastudier, det vill säga forskning som sammanställer flera andra forskningsstudier om samma sak. De säger bland annat det här:
- Det verkar vara så att alla går ner i vikt om de följer en diet, vilken som helst, men effekten av en särskild diet kan ha stor variation mellan människor. Huvudsaken är alltså att en beprövad diet följs, inte vilken.
- Tillskott av antioxidanterna vitamin A, betakaroten, E och C ökade dödligheten i de tester som gjordes. Det gällde samtliga dödsorsaker som normalt undersöks.
- Tillskott av vitamin C kan sänka risken för förkylning hos människor som tar ut sig ordentligt, särskilt i kalla klimat. Några exempel kan vara extremsportare, maratonlöpare och soldater på arktiska övningar. C-vitamintillskott har alltså ingen effekt på förkylningar hos oss vanliga dödliga motionärer och stillasittande hösäckar. Det kan på sin höjd reducera längden på förkylningen hos några.
- För den som vill bli gravid är folsyra bra, det vill säga vitamin B9. Att gravida äter extra folsyra kan också minska risken för vissa medfödda sjukdomar hos barnet i bland annat skelettet och hjärnan. Ingen klar fördel finns alltså för den som inte planerar att föda barn.
- Tillskott av B-komplex med folsyra och B12 sänker homocysteinnivåer i blodet, men sänker trots det inte dödligheten i varken cancer eller hjärtsjukdomar, trots att dessa faktorer kopplas ihop.
- För multivitamin-preparat syns bara samband som visar att det ökar dödligheten, men hittills har forskare bara kunnat spekulera om vad det kan bero på. Det behöver alltså inte ha ett samband, men kan också mycket väl ha det.
- Tillskott av omega-fetter verkar vara bra för oss, men det är dåligt att få i sig mer omega 6 än omega 3. Forskningsresultat från USA och Italien pekar mot att tillskott av dessa fetter kan vara bra mot hjärtsjukdomar, men direkt farligt för den som har en allvarlig lungsjukdom.
- Curcumin har gjort gurkmeja mycket populärt för en påstådd antiinflammatorisk effekt, via antioxidanter. Problemet är att för en människa går det inte att få i sig så stora mängder curcumin som behövs.
Om du tror att du har en brist
Den som tror att den har en brist på något viktigt ämne bör kolla upp det hos sjukvården, inte gissa och självmedicinera. Medan det självklart inte bra att ha brist på någon vitamin eller andra näringämnen, är det heller inte så bra att äta för mycket av flera av dem. För att förenkla för oss konsumenter finns därför det som kallas RDI, rekommenderat dagligt intag, vilket är viktigt att följa, särskilt för vitaminer vars överskott inte kommer ut den naturliga vägen.
Nordiska näringsrekommendationer (NNR 2012) beskriver vetenskaplig koncensus inom området, även när det gäller motion. En ny rapport är under arbete och den kommer år 2022.