Erik Jonsson söker eggen i litteraturen

Erik Jonssons inbyggda vilja att katalogisera allt han läser har hjälpt till att lyfta fram bortglömda norrländska författarskap i ljuset.

Bild på Erik Jonsson
Foto: Anna Sahlén
Erik Jonsson har gjort berömvärda insatser för den norrländska litteraturen. Han har vaskat fram författarskap ur glömskan och lyft dem till ytan. Han är även redaktör för den elektroniska versionen av den norrländska litteraturtidskriften Provins. Erik Jonsson har själv alltid läst mycket men av olika slag.

Farlig litteratur

– Från början läste jag mest seriealbum, men i en rasande takt. Jag hade klippkort på biblioteken. Redan då ägnade jag mig åt ett samlande. Om det fanns 23 Tintinalbum var jag tvungen att läsa alla, berättar han.

Erik Jonsson började intressera sig för litteratur på allvar i de tidiga tonåren. Han läste beatlitteratur med Jack Kerouac i spetsen och insåg att litteratur kunde vara något farligt som hyste en inneboende kraft.

Subaltern nummer 1 2005
Just då tycker man att det här är den enda litteratur som säger nåt om livet och man vill leva precis så. Men de som lever det livet far ganska illa och det hände i min omgivning. Några av mina vänner lever inte längre. Att inte bara se den som genomgående positiv har nog gett mig en nyanserad bild av litteraturen.

"Vad sticker till?"

Förtjusningen för litteratur med en vass udd dröjde sig kvar. När han såg sig omkring upptäckte han att den inhemska litteraturen även den var full av sprängkraft och många gånger politisk. Erik Jonsson startade upp tidskriften Subaltern för att lyfta subversiv omstörtande litteratur.

Suberaltern skulle uppröra och beröra på djupet. Den ges fortfarande ut av H:ströms förlag, nu med stöd av Kulturrådet. Själv har Erik Jonsson lämnat rodret men intresserar sig fortfarande för det oroande i ett författarskap.

– Var finns knivseggen? Vad sticker till hos just den här författaren? En litteratur som är relevant eller intressant är den som på ett djupare plan har något att göra med läsaren. I mitt fall är det den som säger något om den här landsändan på ett djupare plan.

Läs flera böcker av samma författare!

Erik Jonsson beskriver en skara människor som skriver medan deras landskap rasar ihop. De skildrar samma period – ett 1930-tal då industrin kommersialiseras och bondens tideräkning försvinner.

Bild på Erik Jonsson på Umeå stadsbibliotek
Foto: Anna Sahlén
Sara Lidmans Hjortronlandet är en bok som skildrar hur ett cykliskt tankesätt ersätts av ett linjärt samhälle.

Fast för den som vill lära känna den norrländska litteraturen är det inte bara att ta med en bok till sommarstugan menar Erik Jonsson. Åtminstone inte om det finns en ambition att nå en djupare förståelse och insikt.

– Att bara sätta sig ned med en enda bok av Torgny Lindgren ger inte så mycket men däremot att läsa tre-fyra böcker i rad. Plocka ut en författare som är representant för din hembygd eller tid och läs mer än en bok, rekommenderar Erik Jonsson.

Det koloniala perspektivet och det norrländska

För att få ut så mycket som möjligt av litteraturen är det bra att vara aktiv och engagerad och inte rygga för det som bjuder motstånd.

– I den ständiga strömmen av litteratur är det svårt att veta vad du ska läsa. Man måste leta upp det som tilltalar en, inte läsa det som rekommenderas i morgonsoffan. Då låter du dem kasta det i knät på dig.

Skärmdump av eProvins
Jag läser ganska lite internationell litteratur men jag har några författare som jag slaviskt följer. Det ger väldigt mycket att ge sig hän på det sättet.

Chilenaren Roberto Bolaño och Horacio Castellanos Moya, född i Honduras och uppväxt i El Salvador, är några av de utländska författare Erik Jonsson följt eftersom deras böcker alltid säger något relevant. Erik Jonsson liknar dessa författares koloniala perspektiv vid de norrländska författarnas, eftersom de alla skriver utifrån periferin och in mot centrum.

Litteratur – mer konst än nöje

– Egentligen är det befängt att betrakta litteratur som ett nöje. Den är mer besläktad med konsten. Tyvärr pågår en gallringsprocess hos förlagen men jag vill inte läsa sådant som är lättillgängligt. Jag räknar istället med att stöta på motstånd. Det finns all tid i världen till att läsa en sida och jag läser hellre en riktigt bra bok än 15 dussinromaner.

Tidigare skrev Erik Jonsson på bloggen Dagarnas skum där han analyserade sin läsningslinje – den litteratur han undersökte och som han personligen ansåg relevant. När han fick uppdraget att vara

Robotarnas Gud av Elfred Berggren
redaktör för Eprovins som lanserades i maj 2010 ville han överföra bloggens direkta diskussion om norrländsk litteratur till det nya forumet. Genom en öppen dialog vill han nyttja att sociala medier lockar fram folk som inte annars törs prata.

Goda förutsättningar för kultur i Norrland

– Eprovins är ännu bara i uppstartsfasen. Jag vill bygga upp en plattform och få det här att rulla på, publicera så mycket som möjligt istället för att stöta bort. Hittills har jag inte refuserat en text. Som ansvarig utgivare vill jag ge ett tvärsnitt av vad som händer och måla upp en provkarta. Då kan jag inte refusera en text för att den inte faller mig i smaken.

Erik Jonsson menar på att det alltid funnits bra förutsättningar för författare i Norrland med etablerade litteratursällskap som fungerat som språngbrädor och gett författare en gratis skjuts framåt.

– Så tycker jag att det är fortfarande. Vi erbjuder ett kontinuerligt starkt kulturellt utbud. Sen finns det färre författare här uppe. Flera av dem som skriver är försiktiga med att visa upp sig, det krävs nästan att man står med morot, piska och håv för att kunna fånga in dem.

Bortglömda författarskap

Erik Jonsson föreläser
Erik Jonsson berättar om Elfred Berggren och Österåsens sanatorium på Littfest 2010. Foto: Anna Sahlén

I Eprovins ska det finnas något för alla som är intresserade av norrländsk litteratur. Texterna ska berätta om både dåtid och nutid och kommunicera med hela det litteraturhistoriska arvet. Det kommer att dyka upp klassiska texter från Provins blandat med författarporträtt av det slag han själv tidigare skrivit.

Erik Jonsson har nämligen ägnat en stor del av de senaste åren till att samla material om bortglömda författare och uppmärksamma dem. Elfred Berggren föddes i Byske och var en av Sveriges första science fiction-författare. Erik Jonsson har försett forskningsararkivet på Umeå universitetsbibliotek med material till ett arkiv om honom.

– När jag hittar en pusselbit måste den katalogiseras i mitt mentala kartotek. När jag stöter på ett namn måste jag göra en artikelpost och det blir särskilt relevant och intressant när jag vet att inget tidigare skrivits. Elfred Berggrens märkliga levnadsöde kunde jag bara inte förstå att folk bara passerat, men nu har jag sett till att det inte längre låter sig göras.

Vill göra en antologi

I arbetet med att klarlägga vem Elfred Berggren var, fann Erik Jonsson namn på flera författare och började se återkommande mönster. Till exempel att sanatorierna kunde fungera som små akademier för dem som vägrade inrätta sig i leden. De författare som Erik Jonsson stött på hade det gemensamt att de inte skrev om myren, plogen och hästen utan om ämnen som exempelvis feminism, beatnik och jazz.

– Jag har en krets av ungefär 15 namn som stuckit ut som författare i mitt medvetande och flera av dem vill jag skriva om. Det finns en nu som jag samlar material kring och en som jag skriver om. Jag hoppas i framtiden kunna samla 15-20 artiklar i bokform och göra det till en slags antologi över bortglömd norrlandslitteratur, säger Erik Jonsson.


  1. På väg

    Av: Kerouac, Jack
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2008
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från engelska

    Finns som: Bok
  2. Hjortronlandet

    Av: Lidman, Sara
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1983
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  3. De vilda detektiverna

    Av: Bolaño, Roberto
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2007
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från spanska

    Finns som: Bok
  4. Om natten i Chile

    Av: Bolaño, Roberto
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2009
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från spanska

    Finns som: Bok
  5. Sanslöshet

    Av: Castellanos Moya, Horacio
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2009
    Klassifikation: Skönlitteratur översatt från spanska

    Finns som: Bok
  6. Robotarnas gud

    Av: Berggren, Elfred
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1932
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Anna Sahlén den 22 juni 2010