Samtal om sociala frågor

I en rapport om barnfattigdom som kom 2012 noterade hon att de barn som hade störst risk att hamna i fattigdom var barn till utrikiskt födda och barn till ensamstående föräldrar. Det fick henne att fundera, på sina egna upplevelser under sin uppväxt och hur det ser ut i samhället idag. Och på hur ensidigt media skildrar det hon själv refererar till som fattigdom och social utsatthet.

– Genom Svinalängorna färdades jag in i ett oändligt samtal om sociala frågor och behovet av det verkar aldrig ta slut.

Hon berättar att hon fortfarande får ett brev om dagen. Människor skriver till henne från alla möjliga platser om olika saker. Föräldrar som dricker, barn som blir vräkta.

Självbiografisk tankebok 

– Jag har gått och tänkt på vad social utsatthet beror på och hur det kommer sig och vad det får för verkningar. Jag saknar själv i hög grad det intellektuella samtalet om sociala frågor och det här är mitt bidrag.

– När jag tänkte på bristerna i mitt eget liv och mina erfarenheter av att växa upp på 1960- och 1970-talet insåg jag att jag var tvungen att gå bakåt i tiden. Jag har tittat på min sociala förhistoria, där hittar jag två ensamstående mammor och där börjar helvetet.

Ensamstående och fattigdom

Susanna Alakoskis mormor föddes 1905. Då var ett av de grövsta brotten att vara barn till en ensamstående. De barnen var förbjudna att gå i skolan, de var stämplade, berättar hon.

– Genom historien har den ensamstående föräldern haft det värst av olika skäl. Jag undrar om det inte är samma sak för ensamstående som är fattiga idag. Och hur lite vi vill begripa att det är så.

En dag kom Susanna Alakoskis dotter hem från skolan och sa "Att vara psykiskt sjuk är som att bryta benen – det går att fixa!"

Om samhällets sociala hälsa

Oktober i Fattigsverige handlar också om socialt arbete. Susanna Alakoski för ett samtal med en före detta chef och kollega som jobbat inom socialtjänsten i över fyrtio år om det goda socialarbetet. 

– Vad kostar social utsatthet när det blir verkligt stora problem och vad kostar det om hjälpen sätts in i tid? Det tar 10-20 år för gemene man att se effekten av politiska beslut. Men det finns en grupp som ser resultatet mycket snabbare nämligen samhällsarbetarna, socialarbetarna.

Godtycklig lagtolkning

– Jag tror att vi alla skulle må bra av att satsa mer pengar på det sociala. Social utsatthet leder till sociala problem som drabbar alla.

Hon beklagar att social vetenskap inte behandlas med samma tyngd som exempelvis läkarvetenskapen. Hon förundras också över att lokala tolkningar av lagstiftningen kan skilja sig åt.

– Jag kan inte se någon annan lagstiftning som behandlas på det sättet. För mig är det en gåta. Tänk om man skulle förhålla sig godtyckligt till andra lagar!