En månad för kvinnor inom skräck
Februari har i flera år varit en temamånad för att lyfta kvinnliga skräckskapare. Nätverket Vagina dentata med författaren Madeleine Bäck i spetsen har tagit det ett steg längre och lyfter kvinnor inom horror året om.
Women in horror month firas 2019 för tionde året i rad. Syftet är att sprida information om och lyfta kvinnliga kulturskapare inom skräckgenren. Det började som ett gräsrotsinitiativ i USA och har spritt sig över världen.
En som gärna uppmärksammar kvinnor i skräck året om är journalisten och författaren Madeleine Bäck. Tillsammans med författaren Jenny Lundin är hon en av initiativtagarna till nätverket Vagina dentata som samlar kulturskapande kvinnor inom skräck. De båda spelar också in podcasten Skräckologerna.
– Jag tycker att det är bra att man har det här eventet i februari varje år för att uppmärksamma alla kvinnliga skräckkonstnärer. Det behövs, de flesta känner till namn på flera manliga författare eller filmare inom skräck, men det är inte jättemånga som på rak arm kan rabbla en massa kvinnliga skräckskapare.
– För det andra är det bra för kvinnor som skapar skräck, det ger en möjlighet för oss att hitta ett slags gemenskap. Som kvinna i den här genren kan man ibland känna sig lite udda och det kan vara kul men inte alltid.
Berätta om nätverket Vagina dentata!
– Jag och min författarkollega Jenny Lundin hade funderat ett tag på att göra något kul och dra till oss flera andra som ville göra roliga saker. Hösten 2017 skapade vi en hemlig facebook-grupp där vi bjöd in författare som i sin tur gärna fick bjuda in andra. På bara några få dagar var vi 70 personer och alla var glada på precis samma sätt.
Nätverket har samlat kulturskapare inom skräck i olika format som film, konst, drama, teater och litteratur. Medlemmarna har möjlighet att skapa nya kontakter och intitiera samarbeten och kan få hjälp med saker som research och feedback.
– Efter ett år gick vi ut med det externt. Vi har startat ett instagramkonto som har två syften, dels att lyfta varandra och det vi gör och dels att lyfta våra bästa husgudinnor bland kvinnor som skapar horror.
Nätverkets instagramkonto är @vagina_dentata_skracksystrar, ett tips för den som vill ha skräcktips.
Vilka är dina husgudinnor?
– Jag har flera stycken; Selma Lagerlöf vår svenska ikon som skrev många spökhistorier och overkligheter. Astrid Lindgren som skrev fantasy och spökhistorier. Anne Rice som skrivit En vampyrs bekännelser, hon är väldigt väldigt rolig. Laurell K. Hamilton som skrivit en av de längsta vampyrmysterierserierna om Anita Blake som är en våldsammare, galnare, tokigare och vuxnare version av Buffy the vampire slayer. Michelle Pavers bok Evig natt är bland det otäckaste jag har läst på senare år. Jag blev så rädd och det blir jag glad för! Helena Dahlgren som är en god vän och författare. Och förstås alla som är med i vårt nätverk.
Fann frihet i skräcken
Madeleine Bäck har jobbat som journalist under många år, men tröttnade på sig själv i den rollen. Hon gick en skrivarkurs och skrev en skräcknovell bara på kul. Och därifrån tog det fart.
– Det som är roligt med genrelitteratur är att den får vara lite fri. För mig var det så jag kom på att jag ville skriva skräck. Jag kände mig hämmad av att det jag skrev inte blev tillräckligt bra. Jag ville vara Torgny Lindgren. Men med skräcken hittade jag hem.
2018 kom den sista delen Berget offrar i hennes kritikerrosade skräcktrilogi för unga där naturens mörka krafter kommer till liv i Gästrikland. Nu har hon avslutat ett nytt projekt och planerar sedan att skriva en bok för yngre läsare, 9-12 år.
Hur mår skräckgenren idag?
– Den blomstrar. Det finns en stor tillväxt av skräckskapare på inom olika områden. Dramaten har satt upp Necronomicon, Kungliga operan Dracula. Det säger något när skräcken kliver ut i finkulturen. Det finns fördomar om skräck och fantastik, att det är "för otäckt" eller" för overkligt". Jag tycker att många deckare är betydligt mer otäcka och tror att de som pratar om overklighet inte har gett skräckgenren en chans. Men att filmen Gräns, som handlar om troll, sopade banan på årets Guldbaggegala, det säger också något om skräckens status.
Finns det slutligen några doldisar inom skräcken som du skulle vilja lyfta fram?
– Kelly Link, hon är ingen doldis i USA utan en prisbelönt författare, men kanske inte så känd i Sverige. Art monsters of Sweden, ett projekt som tangerar vårt men som bara fokuserar på skräckkonst. De har också ett instagramkonto, ett tips för den som är intresserad av konst. Jennifer Kent som gjorde Babadook, en välskriven skräckfilm som handlar om relationen mellan en mamma och en son. Det är en av 2000-talets läskigaste filmer.
Madelein bäck tipsar
En vampyrs bekännelse
Evig natt
Herr Arnes penningar
I februari uppmärksammas kvinnliga skräckskapare över världen. Tommy Bildström, bibliotekarie i Nordmaling har satt ihop en lista med några bokfavoriter. Helena Dahlgren ser sig själv som en stereotyp fiktionsnörd. Försiktig i det verkliga livet men förtjust i äventyr, skräck och andra stora känslor så länge de håller sig till fiktionen. Hennes huvudperson Maja Grå har lånat hennes CV ibland, men annars är de inte särskilt lika säger Amanda Hellberg i en mejlintervju. Shirley Jackson är känd för sina psykologiska thrillers och gotiska skräckromaner. Hennes berättelser har inspirerat flera kända författare och den 14 december 2016 var det 100 år sedan hon föddes. Hon har haft två boksläpp under 2017. Nu skriver Sara Bergmark Elfgren på en pjäs, för ett tv-spel och håller på med andra serieboken om ranen Vei. Vi träffade författaren till Norra Latin och Cirkeln, som hon skrev tillsammans med Mats Strandberg, när hon besökte Umeå. Våra texter
Skräckfavoriter av kvinnor
Skrivet av:
Tommy Bildström
Helena Dahlgrens behov av skräck
Skrivet av:
Anna Sahlén
"Jag älskar när det finns svärta"
Skrivet av:
Anna Sahlén
Shirley Jackson – en mästare på vardagsskräck
Skrivet av:
Anonym
Vi möter Sara Bergmark Elfgren
Skrivet av:
Anna Sahlén
