En humoristisk oas i allvaret

Kåseriet föddes som en motvikt till artiklar om krig och elände i dagstidningarna på 1800-talet. Med lättsamt språk och pricksäkra poänger kåseras det fortfarande med gott humör i dagspressen om aktuella händelser, eller om rent av ingenting.

Ingemar Unge och hans bok Skriva kåseri, foto Jacob Forsell
Den gemensamma nämnaren för Gustaf Fröding, Marianne Höök, Kar de Mumma, Barbro Alving, Bengt Ohlsson, Hanna Hellquist och Mats Rosin är att de alla har skrivit kåserier. Några för de större tidningsdrakarna och några på de mindre dagstidningarnas lättsammare sidor för smått och blandat.

En lättsam motvikt

Ett kåseri är en litterär genre som främst karaktäriseras av lättsamt talspråksliknande framställningssätt, säger Nationalencyklopedin. Kåseriet blev en läsarfavorit när pressen blev allt större under 1800-talets första hälft. Det behövdes som en lättsam motvikt till alla rapporter om det allvarsamma tillståndet i omvärlden. Med ett lättsamt språk och ett personligare tilltal skulle läsarna fångas.

Ingemar Unge, som själv har mer än trettio års kåseriskrivande bakom sig i Dagens nyheter och tidningen Vi, konstaterar kort att ett kåseri är ett stycke text som står på kåserisidan. Själva ordet kommer från franskans causer, på svenska förtroligt tal.

Han är en självklar vägvisare både för den som vill ha lästips och veta mera och för den som själv vill börja skriva. I en En rolig bok – Kåsörer och krönikörer under hundra år finns inspirerande texter av föregångare i genren, från Gustaf Fröding till Hanna Hellquist. I Skriva kåseri ger han handfasta råd i skrivandet och är generös med exempel både på lyckade texter och rena stolpskott.

Konsten att skriva om ingenting

Lika glad ändå av Kar de mumma
Enligt en av föregångarna på området i Sverige, Oscar Patric Surzen-Becker, eller signaturen Oddvar Odd, är kåseriets högsta konst att på ett underhållande sätt skriva om rent av ingenting. Själv ser Ingemar Unge gärna att ett kåseri också har ett aktuellt ärende, är skrivet med gott humör och i enkel stil.

Kåsörer kan vara av olika slag. Mats Rosin, själv mångårig kåsör i Västerbottens folkblad, numera Folkbladet, brukar dela in dem i olika typer: griniga gubbar, arga fruntimmer, ordekvilibrister, dårfinkar, flanörer, satiriker och dagskommentatorer. De politiska kåsörerna bildar en särskild grupp. Vilken kategori han själv tillhör kan man ta sig en funderare på när man läser hans samling K-märkt och annat otidsenligt. Han konstaterar I en förvandlad stad att han som inflyttad inte behöver sörja en tid han inte upplevt . Det gör det lättare att bejaka det nya.

Kollegan i konkurrentbladet Västerbottens-kuriren, Olle Carlsson, kunde som infödd på sin tid vara både nostalgisk och framåtblickande. I Professorn i skyltfönstret finns återblickarna på ett svunnet Umeå, tankarna kring det dagsaktuella och en och annan fundering kring framtiden. Han föreslog att Umeå skulle göras till ett Nordens Monte Carlo med ett casino i centrum för att göra staden till norra Europas mest attraktiva kongresstad. Casinot hamnade i Sundsvall, men ett präktigt Folkets hus fick vi och kongressfolket kom i massor.

De populäraste kåsörerna kom ofta ut med samlingar lagom till julhandeln. Cello, Red Top, Kar de Mumma och Torsten Ehrenmark tillhörde bästsäljarna.

Familjen Z

Den i särklass flitigaste av alla, Erik Zetterström, signaturen Kar de Mumma levererade under sin tid 52 000 kåserier till Svenska dagbladet. Ett svårslaget rekord som förmodligen bidrog till att han kunde unna sig den Rolls Royce som förutom ett plommonstop var hans kännetecken. Han var inte

Ådalingar av Hadar Hessel
ensam om att vara framgångsrik skribent i familjen. Pappan Hans Zetterström, Hasse Z, hade visat vägen, hustrun Marianne Zetterström skördade stora framgångar under pseudonymen Viola i Svenska dagbladet och sonen Carl Z hann också göra sig ett namn under sin korta karriär.

Samma tid, samma plats

En annan central figur var Hadar Hessel, Gustafsson med Muntascherna. Varje måndag kunde man i Dagens nyheter hitta hans texter på samma plats från 1930- till 80-talet. Att ha en fast publiceringsdag, gärna på samma plats på tidningssidan var få förunnat. För en nykomling i branschen var det bara att vänta på att någon av de gamla dog eller gick i pension.

Kajsa Olsson har i Kåserierna – var tog de vägen? berättat om sina erfarenheter från sina år som frilans bland erfarna kollegor på Dagens nyheters Namn och nytt-sida. Läsarkontakterna var många och personliga. Hon fick recept på korvkaka, hjälp med stickning och fick en dag ta emot tio liter oätliga lingon!

Text: Hans Millgård, Umeå stadsbibliotek
Foto: Jacob Forsell

  1. En rolig bok

    Undertitel: kåsörer och krönikörer under hundra år
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2011
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  2. Cellos godbitar

    Undertitel: på sitt sätt sött
    Av: Cello
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1969
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  3. Pepparkakor

    Undertitel: kåserier
    Av: Ehrenmark, Torsten
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1994
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  4. Hasse Z:s samladePorträtt

    Av: Hasse Z
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1949
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  5. Jämna kullerbyttor

    Av: Zetterström, Marianne
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1978
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  6. Carl Z i Arbetaren

    Undertitel: [1978-1980]
    Av: Zetterström, Carl
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1980
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  7. Ådalingar

    Undertitel: kåserier
    Av: Hessel, Hadar
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1983
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  8. Damkonfekt och salta bönor

    Undertitel: kvinnliga kåserier från Fanny Alving till Kajsa Olsson
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1991
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  9. Red Tops toppar

    Undertitel: ett urval kåserier
    Av: Nyblom, Lennart
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1995
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  10. Skriva kåseri

    Av: Unge, Ingemar
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1999
    Klassifikation: Litteraturvetenskap

    Finns som: Bok
  11. Lika glad ändå

    Undertitel: novelletter, kåserier och andra förströelser
    Av: Kar de Mumma
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1976
    Klassifikation: Svensk skönlitteratur

    Finns som: Bok
  12. Bangs bästa

    Undertitel: reportage, kåserier, betraktelser
    Av: Alving, Barbro
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 2009
    Klassifikation: Allmänna samlingsverk

    Finns som: Bok
  13. Professorn i skyltfönstret

    Undertitel: andra betraktelser härifrån Umeå
    Av: Carlsson, Olle
    Språk:
    Svenska
    Publiceringsår: 1992
    Klassifikation: Norrland

    Finns som: Bok

Med humor och sylvass penna

Skrivet av: Sören Persson

Vem är Robert Nyberg? Namnet kanske inte så många känner igen men hans tecknade bilder har nog de allra flesta stött på i något sammanhang.

Klungans Sven Björklund om läsning

Skrivet av: Anna Sahlén

I sommar visar SVT humor- och teatergruppen Klungans tv-serie "Ingen bor i skogen". Klungans Sven Björklund berättar om sina läsvanor.

Roliga böcker - med skratt och allvar

Skrivet av: Ing-Britt Olofsson

Humor är en allvarlig sak. I roliga böcker finns ofta ett stråk av allvar och ibland till och med tragik. Vad är egentligen en rolig bok?

Målgrupp:

Ämnesord

Skrivet av: Hans Millgård den 28 november 2012