En bok om HBT-böcker
Dodo Parikas "HBT speglat i litteraturen" är främst en bok som ger lästips. Boken har två huvudavsnitt, fiktion och fakta, med underavdelningar. De böcker som det tipsas om är till största delen från Sverige och Norden.
Dodo Parikas skriver i förordet hur han själv som tonåring på 1970-talet letade på biblioteket, efter böcker som skulle kunna hjälpa honom att förstå de känslor han hade för andra killar. Att hitta något överhuvudtaget var svårt och att hitta positiva skildringar var ännu svårare. Han upplevde det som befriande att få läsa om andra homosexuella, samtidigt som det var avskräckande att alla tycktes ha de så svårt.
Historia och författarintervjuer
I boken presenteras skönlitteratur för vuxna och ungdomar, faktaböcker av varierande svårighetsgrad, handböcker, biografier och lättlästa böcker, allt i ett HBT-perspektiv. Dodo Parikas boktips vävs samman med författarintervjuer och historiska berättelser, om allt från Greta Garbos kärleksförhållande med Mimmi Pollack till hans första intervju med den på 1980-talet 20-årige Jonas Gardell. De intervjuade författarna berikar också boken med sina tips på läsning.
Boken, som till viss del är kronologiskt uppbyggd, tar sin start i HBT-romaner som kom ut före 1944, då homosexuella handlingar fortfarande var straffbara i Sverige. Dodo Parikas berättar om hur beskrivningar av homosexualitet i romaner under 1950-talet ofta var mest antydningar. Under 1960-talet kom en ökad öppenhet, men fortfarande väckte böcker med homotema stor uppmärksamhet i medierna.
De homosexuella personer som beskrevs fick kämpa med att hitta ett bra sätt att leva på, en del lyckades aldrig "Det omgivande samhällets negativa tryck var fortfarande stort, och det inre trycket hos böckernas huvudpersoner motsvarade detta".
Från negativa till positiva berättelser
Det kraftfulla motstånd som gästerna på gay-klubben Stonewall Inn i New York visade polisrazzian 1969, gör att det året räknas som födelseår för den öppna moderna gayrörelsen. Antalet böcker homotema ökade under 1970-80-talen men fortfarande var det vanligt med att samkönade relationer beskrevs ur ett, mer eller mindre, negativt underdog-perspektiv.
Under 1990-talet kom mer positiva och livsbejakande berättelser om homosexualitet. Flera kända personer kom ut i media som homo- eller bisexuella. Slutligen om 00-talet skriver Parikas att det "lyckligtvis" blir svårare att hitta romaner som problematiserar homo- och bisexualitet. Även könsöverskridande beskrivs mer oproblematiskt.
Text: Christer Edeholt, Umeå stadsbibliotek
Tips på lite äldre böcker från HBT speglat i litteraturen
OBS: Flera av de äldre böckerna har en väldigt tidstypisk fördomsfull och snedvriden syn på homosexualitet.
Drottningens juvelsmycke (1834), Carl Love Almquist. Utspelas kring mordet på Gustav III. Tintomara i boken är en androgyn, gäckande figur som klär sig både i manskläder och i kvinnokläder. Gestalten var queer långt före queer var ett begrepp. Språket är inte lättläst för nutida läsare, men romanen väl värd besväret.
Charlie (1932, nyutgåva 2005), Margareta Suber. Den första svenska romanen med lesbiskt motiv. Levnadsglad och positiv.
Porten vid Johannes (1933), Agnes von Krusenstjerna. En mustig, blandat positiv och negativ, skildring av både manlig och kvinnlig homosexualitet.
Mördaren ljuger inte ensam (1949), Maria Lang. En spännande deckare i Agatha Christies stil, skriven i 1940-talets antihomosexuella samhällsklimat. Den lesbiska känslorna beskrivs inte som onda däremot som hotfulla.
Sodomsäpplet (1968), Nejlikmusslan (1969), Finnas till (1970), Bengt Martin. Triologi om Joakim och de svårigheter som en udda, feminin och ensam ung homosexuell man fick utstå under 50-talet.
Livslång kärlek, Bengt Söderbergh (1977) är en lågmält intensivt skildrad kärlekshistoria mellan Pierre André och den franske officeren Gerard.
Jag är väl inte sån, heller!, Gerd Brantenberg (1981) lika viktig och humoristisk som hennes mer kända Egalias döttrar (1978).
Tårar för Alexander, Björn Collarp (1985) en kärlekshistoria mellan en tysk och en svensk kille som möts i Margaret Thatchers antihomosexuella England på 80-talet.
Passionsspelet, Jonas Gardell (1985). Debutroman som höjdes till skyarna av en enad kritikerkår. Två killars kärlekshistoria som sammanflätas i ett uppförande av ett skådespel om Jesus och Judas.
Att älska henne, Eva Lejonsommar (1995) berättar om två kvinnor som glider isär men åter finner varandra. Beskrivs av förlaget som den första svenska lesbiska relationsromanen.
Väktaren vid tröskeln (1994), Peter Lucas Erixon. Om Jonas och Gregors kärleksrelation i en mindre fjällby "en berättelse genomsyrad av fjällvärldens mystik".
Stjärnor utan svindel (1996), Louise Boije af Gennäs. En dundersuccé med verklighetsbakgrund från författarens kärlekshistoria med Mian Lodalen.