Blompojken
Seriedoftande bilder och sparsam, smärtsam text fylld av erfarenhet. Om att även välmenande vuxna kan återskapa destruktiva ideal.
Blompojken är inte stor och stark. Han är liten och fin och bra precis som han är.
När andra barn kallar honom mes och fjolla vill vuxenvärlden att han ska stå på sig. Slå tillbaka. Men han är ju alla de där namnen. Måste det vara dåligt?
Seriedoftande bilder och sparsam, smärtsam text andas levd erfarenhet och boken är absolut lojal med sin huvudperson. En påminnelse om att även välmenande vuxna återskapar destruktiva manlighetsideal.