Foto: Linda Gren/Ordfront

− Jag brukar säga att det är bra för både daggmasken och latmasken, eftersom masken får ha sin infrastruktur i jorden i fred medan odlaren slipper kröka rygg i onödan, skriver Bella Linde i vår e-postväxling.

− För att fördjupa det hela så innebär den ogrävda odlingen att markorganismerna, som svampar, bakterier, mask och småkryp, får arbeta ifred i jorden vilket i slutändan ger en naturlig näringsomsättning och en hälsosam jord. 

Oftast bra, med några undantag

Även om det inte är så många odlare som luckrar eller plogar mer än en gång per år, så medför täckodling ofta fler fördelar än nackdelar. Hos oss i Norrland har vi däremot mycket silt i jorden på många ställen. Siltrik jord är naturligt kompakt och därför behöver luckring för att gå bra att odla i. Det berättar Eva-Lou Gustafsson, agronom på Statens lantbruksuniversitet, SLU.

Vad är dina bästa tips för att ta hand om jorden?

− Att lägga organiskt material på odlingsbädden är ungefär som att få käk hemkört från mataffären. 

På så sätt får markorganismerna mat och de betalar tillbaka med näringsrik mull, berättar Bella Linde. Det går att använda antingen färdig kompost eller icke nedbrutet material, eller både och.

Den ogrävda odlingen är dessutom bra för miljön på flera sätt, menar Bella Linde, med både direkta och indirekta fördelar.

− Dels återbrukar du organiskt material, som gräsklipp, löv, trädgårdsskrufs och gamla skörderester, vilket gör att det inte blir några vändor till återvinningsstationen. Dessutom är det ekonomiskt eftersom du inte behöver köpa en massa jord och gödsel.

Olika gaser i olika jordar

− Eftersom jorden blir lucker, mullhaltig och fin av ogrävd odling, i kombination med täckodling, så har den lätt att svälja stora vattenmängder, vilket borgar för minskad översvämningsrisk, berättar Bella Linde.

− En jord med hög mullhalt håller fukt och klarar längre torrperioder, inte minst om den täcks med organiskt material som håller fukten kvar i jorden. I viss mån minskar no-dig-odlingen också utsläpp av växthusgaser eftersom kolet ligger kvar i marken.

I det här fallet handlar det också om vilken sorts marker odlingen sker på, berättar Eva-Lou Gustafsson. När tillgången på syre minskar så går nedbrytningen av växtrester långsammare i stället för att de blir till koldioxid och går upp i luften. Men om jorden är tillräckligt kompakt, sker nedbrytningen av organiskt material i en syrefattig miljö och då bildas den mycket mer potenta växthusgasen metan i stället.

Bella Linde har odlat utan att gräva sedan 2014 och märkte att det saknades litteratur på svenska som sammanfattade principerna för grävfri odling.

− I stället har jag plockat på mig information från nätet, från no dig-odlaren Charles Dowding i England och från superodlaren Börje Remstam här i Sverige. Eftersom jag vill förstå hur saker funkar så började jag sortera i informationen och leta reda på mer – och insåg att det finns en massa saker att förstå om den ogrävda odlingen.

Vilka hoppas du kommer läsa boken?

− Alla, om man kan säga så. Självklart är det ju bra att ha ett odlingsintresse, men jag tror också att även de som inte tidigare har tänkt på att odla grönsaker kan bli inspirerade, eftersom det är så lätt.