Becca
På barnhemmet blir flickan mobbad både av de andra barnen och föreståndarinnan. En oväntad vän verkar bli hennes räddning. Eller är det tvärtom.
Flickan har en missbildning från födseln. De andra barnen på barnhemmet pekar finger åt henne och viskar: ful, ful ful. Hon vet att hon aldrig kommer att bli adopterad. De som kommer för att välja ett barn vänder sig bort när de ser henne. Sedan verkar de ha lättare att välja. Vem som helst, bara inte hon.
Det är inget trevligt barnhem precis. Föreståndarinnan straffar, hotar och styr med järnhand. Värst trycker hon ned flickan med missbildning. Föreståndarinnan tål henne inte.
En räddare?
En dag hindrar flickan en man från att ta livet av sig. På barnhemmet tror de henne inte när hon berättar. Istället blir hon ännu mer straffad och hånad. Inte förrän filmstjärnan Max Winther söker upp flickan blir hon trodd.
Max tar henne med till sitt slott och till sin fru Judith. De sörjer sin döda dotter som tragiskt dött i en bilolycka. På slottet väntar ett öde värre än flickan någonsin kunnat föreställa sig.
Klassisk rysare
Becca av Petter Lidbeck är en riktig gammeldags krypande rysare. Den är väldigt filmisk och inspirerad av en klassisk skräckroman som heter Rebecca, av författaren Daphne Du Maurier.
Jag kan inte låta bli att läsa precis allt av Petter Lidbeck. Han är en mästare på att skriva lättläst, trovärdigt och fängslande. Och han skriver i alla genrer. Genialt!