Foto: Anna Östman

Barnboksmöten

– Det skulle behövas fler böcker om vilda djur. Sådana böcker är populära och lånas mycket.

Carina Lillkvist jobbar på Mariehemsbiblioteket och ser luckor i utgivningen av faktaböcker för barn.

– Böcker om barns nya arenor, som digitala spelvärldar behövs också. Och inte minst bra böcker om miljö, natur, miljöförstöring och sophantering. Många böcker på de temana är gamla, det behövs nya.

Hon deltar i barnboksmötena i Umeå kommun, där barnbibliotekarier träffas åtta gånger per år. Det här är ett exempel på hur det kan gå till när biblioteken bestämmer vilka nya böcker de ska köpa. 

Minabibliotek fick vara med på det sista barnboksmötet för 2019. Några av deltagarna har i förväg läst och bedömt antingen nya bilderböcker, eller nya faktaböcker för barn. På mötena presenterar de böckerna för övriga kollegor, som sedan bestämmer vad som ska köpas in till respektive bibliotek.

Lagom mycket fakta med register

Till varje möte är det i snitt 40 bilderböcker och 20 faktaböcker som ska läsas och bedömas. 

För Carina Lillkvist är det viktigt att faktaböckerna inte överöser läsaren med text och bilder.

Vad tänker du på när du läser böckerna?
– Språket, om det är lättillgängligt eller om det finns svåra ord och i sådana fall ordförklaringar. Illustrationerna är jätteviktiga, och hur de samspelar med texten. Jag tycker inte om när det är plottrigt, utan lagom mycket bilder och att helheten hänger ihop.

– Innehållsförteckning och register är andra viktiga delar i en faktabok. Jag tänker också på vilken ålder boken vänder sig till och hur det är med genus- och omvärldsperspektiv. Barnperspektivet är väldigt viktigt, riktar sig boken verkligen till barn, handlar den om barn? säger Carina Lillkvist.

Hur går du tillväga?
– Det gäller att ta sig lite tid att fokusera. Först läser jag igenom hela boken, och tittar på bilderna. Ofta läser jag sedan en gång till och noterar vad som är speciellt.

Bilderböcker ur olika perspektiv

När Ulrika Wikman på Holmsunds bibliotek läser bilderböcker är det viktigt att läsa både tyst för sig själv och högt för någon annan.

Foto: Anna Östman

– Först läser jag igenom boken utan förförståelse, för att skapa mig en uppfattning om vad det är för bok. Sedan läser jag den en gång till och noterar bland annat sådant som berättarperspektiv, textens svårighetsgrad, bildteknik, samspel text och bild och tilltänkt målgrupp.

– Om det är möjligt läser jag boken högt tillsammans med ett barn. Då blir det ofta tydligt hur olika en bilderbok kan upplevas i den situationen, jämfört med när jag som vuxen läser den tyst för mig själv.

Vad tänker du på i övrigt när du läser bilderböcker?
– Känslan jag får, om boken verkar vettig och tilltalande. Hur passar den för målgrupperna, det vill säga både barnet och den vuxna läsaren, säger bibliotekarien Ulrika Wikman.

Vad kännetecknar en bra bilderbok?
– Att boken har en bärande berättelse och att text och bild kompletterar varandra. Ett exempel i det lilla formatet är pekböckerna om Max av Barbro Lindgren och Eva Eriksson.

Uppdatering i januari 2021

Nu har vi samlat in barnbibliotekariernas bästa tips från 2020 års bokmöten. Här kommer de.