Arma människor
Fjodor Dostojevskijs debut är en brevroman om Makar och Varvara som lever i yttersta armod.
Fjodor Dostojevskij var bara 25 år gammal när han 1846 debuterade som författare med denna bok. Det är en brevroman på drygt tvåhundra sidor. Det skulle dröja innan han började skriva i det tegelstensformat han är mest berömd för.
Grannar som inte kan ses
De som skriver breven vilka utgör romanen är Makar, en medelålders man, och Varvara, en ung kvinna. Boken utspelar sig i Fjodor Dostojevskijs hemstad, tsardömets huvudstad Sankt Petersburg. Brevskrivarna bor tvärs emot varandra men kan inte ses så ofta då de är rädda för ryktesspridning.
De lever båda i yttersta fattigdom, och hon är dessutom sjuklig. Makar är en låg tjänsteman i den ryska byråkratin. Han tar ut förskott på sin lön för att hjälpa henne och kan inte heller låta bli att skicka henne konfekt och blommor, för att sedan själv komma i en ohållbar ekonomisk situation.
Det går att känna igen mycket av det som kom att känneteckna Fjodor Dostojevskijs senare romaner, febrigheten, det sociala engagemanget och passionen. Huvudpersonerna är också varianter på återkommande figurer. Makar har drag av källarhålsmänniskan från Anteckningar från ett källarhål och Raskolnikov, mördaren i Brott och straff till exempel. Varvara liknar i sin tur både Sonja, hon som offrar sig för Raskolnikov och hans syster Dunja.
Introduktion eller fördjupning
I boken finns också drag av och teman från tidens då största författare Nikolaj Gogol. Huvudpersonen Makar är en variant av huvudpersonen i Gogols novell Kappan, och när Makar i boken läser nämnda novell så blir han våldsamt upprörd över att någon skrivit så om honom själv (min tolkning).
För den som vill tränga djupare i Fjodor Dostojevskijs författarskap, eller bara nosa på det utan att tvingas igenom en tegelsten, rekommenderar jag starkt denna bok, även om den har sina brister och det är långt kvar till de kommande storverken.