Min vän räven och jag

Mamma är stressad. Klockan är hennes värsta fiende, den fortsätter ticka och mamma blir galen. Flickan gäspar, vill inte gå, mamma rusar, flickan tappar vanten och vips är mamma borta.

Bussdörren har slagit igen bakom stressade mammans kappa och flickan med den fina rävtröjan är ensam kvar fast hon tjuter stanna. Till bussen som inget hör. Bussen och mamma är borta.

En räv som vän

Det pirrar och sprakar i magen. Fjärilar som vill pressa sig ur. Men det är inga fjärilar utan en räv. Just den räven som satt så fint på tröjan förut hoppar ut och ...voilà - visar vägen till dagis.

Räven blir flickans låtsaskompis och ledsagare. Tillsammans ger de sig ut i stadens vimmel. Det blir en spännande dag, full av upptåg, faror som lurar runt hörnen, lek och diskussioner om allt mellan himmel och jord. Och när de är som tröttast och sover lite på en parkbänk kommer räddningen.

Jag blev förälskad vid första ögonkastet i den här boken av norska konstnären Jill Moursund med svensk text av Gunnar Ardelius. Bilderna är en blandteknik i fotocollage, nästan tredimensionella, färgerna är lite pastelliga. De påminner en aning om Stian Holes. En bok att läsa länge och många gånger. Man vill gå in i bilderna!