Novembers klassiker: Ett eget rum

Virgina Woolfs essäbok går igenom förutsättningarna för kvinnors skapande och visar varför det genom historien varit så svårt för dem att få möjlighet att skriva och nå framgångar som författare.

Alla har inte samma förutsättningar i livet, varken nu eller då. Virginia Woolf sätter förstoringsglaset på kvinnors möjlighet att skapa och i synnerhet att skriva i sin essäbok Ett eget rum. Originaltiteln är A room of one's own och boken kom ut för första gången 1929. Texten baserades på en serie föreläsningar som Virginia Woolf höll i två högskolor för kvinnor.

Behandlas på olika villkor

Tesen i boken är att kvinnor behöver pengar för att kunna vara fria att skapa ett eget rum där de kan skriva. Rummet som hon talar om är både bildligt och bokstavligt.

Virginia Woolf argumenterar att kvinnors kreativitet genom historien inte har fått utrymme eftersom de tillhört det kön som saknat makt och därmed pengar.  

Även i de fall där de yttre förutsättningarna funnits för att kvinnor ska kunna skriva finns inneboende strukturerna i samhället som gör det nästintill omöjligt för en skrivande kvinna att bli behandlad på samma villkor som en skrivande man.

Virginia Woolfs illustrerar bland annat hur Judith Shakespeare, Williams fiktiva syster, aldrig skulle ha rönt samma framgångar som sin bror under 1500-talet även om hon vore hans intellektuella like.

Ett landmärke för feministiskt tänkande

Kvinnors möjlighet till utbildning var ännu under författarens levnad (1882-1941) långt ifrån en självklarhet. Virginia Woolf blev till exempel hemskolad eftersom hennes egen far inte trodde på högre utbildning för kvinnor.

Virgina Woolfs bok är ett av landmärkena för feministiskt tänkande under 1900-talet. Men Ett eget rum kan nog fortfarande fungera som en ögonöppnare för sina läsare.

Hon skriver bland annat att historieskrivning inte kan tas som allmängiltig sanning. Hon söker själv skildringar av kvinnors vardag, men utan att hitta något tillfredsställande.

Utgåva med marginalanteckningar

Att Ett eget rum påverkat många av sina läsare finns det flera vittnesmål om. Ett exempel är det konstprojekt "Ett eget rum/tusen bibliotek" som Kajsa Dahlberg genomförde 2005. Hon har gett ut boken med marginalanteckningar som hon kopierat från bibliotekens exemplar av boken. Fullklottrade sidor med understrykningar och kommentarer som kanske kan ge en extra dimension till innehållet.  

Ett liknande tema om kvinnors ofrihet finns i Mia Öström debutroman Den du söker finns inte här som beskriver hur Florence Nightingale kämpar under sin omgivnings ok samtidigt som hon bär en innerlig önskan att skapa sig ett eget rum och ett eget verk.

Florence Nightingale nämns ett par gånger i Ett eget rum, bland annat i detta stycke:

Tack vare en strävan hos vissa kvinnor i det förflutna, om vilka jag önskar att vi visste mer, tack vare, konstigt nog två krig, Krim-kriget som släppte ut Florence Nightingale från hennes och första världskriget som öppnade dörrarna för många kvinnor 60 år senare, så är dessa missförhållanden på väg att förbättras.

Text: Anna Sahlén, Minabibliotek.se
Foto: George Charles Beresford